”Försvarsfrågan kan bli avgörande i höstens val”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Höjda försvarsanslag och krav på ett svenskt Nato-medlemskap har blivit högaktuella frågor efter Rysslands anfall mot Ukraina. Ytterst handlar debatten om hur svensk nationell säkerhet bäst ska tryggas. Det kan bli en viktig fråga också i höstens valrörelse.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Rysslands storskaliga och blodiga angrepp mot Ukraina förändrar i grunden det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Den ryska invasionen av ett europeiskt land kommer att få långtgående konsekvenser även för svensk inrikespolitik och de prioriteringar partierna gör.

Redan har de snabbt stigande bränslepriserna seglat upp som en politisk stridsfråga. Energiförsörjningen är en annan fråga som kommer att bli viktig framöver, liksom jordbrukspolitiken och självförsörjningsgraden.

Försvaret – Val 2022

Viktigast är dock de frågor som tydligast går att koppla till det som brukar kallas nationell säkerhet. I ett läge där Ryssland uppfattas som ett växande hot blir frågor som rör Försvarsmaktens dimensionering och Sveriges internationella försvarssamarbeten allt viktigare.

Brett stöd för kraftig upprustning

Förra veckan samlades en unik majoritet i riksdagen kring beslutet att redan i år höja försvarsanslagen. Samtliga riksdagspartier stod bakom uppgörelsen. Samtidigt har det utkristalliserats en bred majoritet i riksdagen för att höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP.

Däremot är partierna inte överens om när detta ska ske. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill att det sker till 2025 eller ännu tidigare. Socialdemokraterna nöjer sig med ”så snart som möjligt”.

Ändå är det tydligt att det nu finns ett brett stöd i Sveriges riksdag för en kraftig upprustning. Orsaken är förstås kriget i Ukraina.

Paragraf 5 splittrar partierna

När det gäller Sveriges förhållande till internationella försvarssamarbeten och särskilt då försvarsalliansen Nato är det dock slut på enigheten. Trots att detta utgör en viktig grund för landets försvars- och säkerhetspolitik.

Det som splittrar partierna är Nato-stadgans paragraf 5 om ömsesidiga försvarsgarantier.

Socialdemokraterna motsätter sig ett Nato-medlemskap och får stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna vill alla gå med i Nato.

Sverigedemokraterna vacklar i frågan, men kan alltså avgöra utgången med tanke på det parlamentariska läget.

Socialdemokraternas motstånd mot Nato handlar mycket om Sveriges historia som alliansfri nation. Det har dock inte hindrat den socialdemokratiska regeringen från att under senare år kraftigt ha byggt ut Sveriges försvarssamarbeten med en rad länder, däribland flera Nato-länder.

Också samarbetet med Nato har blivit allt intimare och inbegriper numera även ett så kallat värdlandsavtal, vilket innebär att det blir lättare för Sverige att ta emot militärt stöd från Nato. Sverige har aldrig stått närmare Nato än i dag.

Sverige kan tvingas byta fot i Nato-frågan

Samtidigt har opinionsstödet i Sverige växt för ett svenskt Nato-medlemskap. Ännu starkare blåser denna opinionsvind i Finland, som brottas med samma frågor som Sverige.

Skulle Finland landa i ett beslut om att ett finskt Nato-medlemskap är att föredra ställer det till stora problem för den svenska regeringen, som ju hävdat att ett sådant skulle destabilisera läget i norra Europa. Går Finland med i Nato talar mycket för att även den svenska regeringen skulle tvingas byta fot i frågan.

Debatten i Sverige om Nato lär annars rulla vidare och förmodligen in i valrörelsen. Därmed kan höstens valrörelse bli något så ovanligt som en valrörelse där försvars- och säkerhetspolitiken tar stort utrymme.

Agenda special: Sveriges säkerhet sänds klockan 20:00 i SVT2 och på SVT Play.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Försvaret – Val 2022

Mer i ämnet