Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
För första gången har Sverige och Finland deltagit i Natos militärkommittés konferens som genomfördes i Tallinn i helgen. Visa alla (5)
Visa alla (5)

Natochefer tveksamma till permanenta amerikanska förband i Baltikum

Uppdaterad
Publicerad

Natochefer vill se roterande militära enheter som kan förflytta sig snabbt längs Natos östra gräns, istället för permanent placerade amerikanska soldater i de baltiska länderna.

– Vi menar att det bästa alternativet är att ha största möjliga flexibilitet. Med permanenta styrkor i till exempel alla länder kommer fienden, motståndaren, alltid att söka efter svaga punkter och anfalla där, sa Rob Bauer, ordförande i militärkommittén.

Det är första gången som Natos militära kommitté sammanträtt efter Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni.

Då kom medlemsländernas politiska ledare överens om att Nato ska öka antalet soldater i hög beredskap från 40 000 till 300 000  vid den östra flanken, på grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Nu har man diskuterat hur medlemsländerna kan bidra. Konferensen ägde rum i Estlands huvudstad Tallinn i helgen.

Ingen samsyn om förbanden

Polen och flera av de baltiska länderna har tidigare uttryckt önskemål om att amerikanska förband ska placeras permanent i deras länder för att avskräcka Ryssland från anfall.

Estlands försvarschef, generallöjtnant Martin Herem, är dock tveksam till att placera en hel amerikansk brigad permanent i Estland. En brigad består av 3 000 till 5 000 soldater.

– Vi måste hitta balansen mellan permanenta styrkor och roterande styrkor som övar och utplaceras här. Sedan måste vi ta reda på hur många ytterligare permanenta militärbaser som behövs. Jag tror inte att vi behöver permanenta brigadenheter här. I Estland tror jag inte att det är effektivt, sa Herem.

Svenska stridsflyg och markförband

Samma dag som konferensen inleddes uppgav Sveriges Försvarsmakt att Sveriges bidrag till Nato kan bli stridsflyg för air policing, markförband till Baltikum och Östeuropa samt fartyg till alliansens stående marina styrkor.

General Micael Byden och konteramiral Jens Nykvist på Natos möte i Tallinn. Foto: Nato 17 september 2022

Sveriges ÖB Michael Bydén var inbjuden första gången som observatör, men saknar rösträtt eftersom ländernas Natoansökningar inte är godkända av alla medlemsländer. Rob Bauer, amiral och ordförande i militärkommittén, var tydlig med att Sverige och Finland deltar i samtalen.

– Tillsammans diskuterade vi hur vi kan stärka vår kollektiva säkerhet. Och hur vi ska implementera de långtgående beslut gällande Natos inställning till försvar och avskräckning som fattades av vårt politiska ledarskap på Natos toppmöte i Madrid, sa han.

Den 18 maj ansökte Sverige och Finland om medlemskap

  • 27 av 30 Natoländer har godkänt ratificerat (godkänt) ansökningarna
  • 3 länder återstår: Slovakien, Ungern och Turkiet

Länder som godkänt:

  • Kanada och Danmark 5 juli
  • Norge, Island, Storbritannien och Estland 6 juli
  • Albanien 7 juli
  • Tyskland 8 juli
  • Nederländerna och Luxemburg 12 juli
  • Bulgarien 13 juli
  • Lettland och Slovenien 14 juli
  • Kroatien 15 juli
  • Polen, Litauen, Rumänien, Belgien 20 juli
  • Nordmakedonien 27 juli
  • Montenegro 28 juli
  • Frankrike 2 augusti
  • Italien och USA 3 augusti
  • Tjeckien 27 augusti
  • Grekland 15 september
  • Portugal 19 september
  • Spanien 20 september

Källa: Reuters/William Alberque/IISS

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet