I februari väntas Riksbanken höja räntan för att kyla av ekonomin och få ned prishöjningarna, alltså inflationen. Men räntan kan fortsätta upp av andra orsaker.

Riksbanken har sedan årsskiftet börjat göra sig av med värdepapper – så kallade obligationer eller lån med ränta. Något som kan få effekten av en smygande räntehöjning. En “tyst räntehöjning” som kommer krypande.

Värdepappren som en gång köptes in för att sänka räntan kan nu höja densamma när de avvecklas.

Halvering av värdepappersportföljen

Det handlar om stora pengar. Värdepappersberget ska minskas med 490 miljarder kronor fram till år 2025. Det innebär mer än en halvering av värdepappersportföljen. Beloppet motsvarar ungefär nio procent av Sveriges ekonomi, mätt i BNP, under ett år. Men det är tunn is man ger sig ut på.

– Därför att vi inte har gjort oss av med såhär här mycket värdepapper tidigare. Det är den stora förklaringen till det, säger John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms Universitet.

– Men vad ska man göra? Man har inte suttit på sådana här stora tillgångar tidigare. Alla är överens om att det är bra om man kan komma ur det här, då får man ta det lugnt och försiktigt, säger John Hassler.

Så mycket kan räntorna stiga

Hur stor effekt uppåt på räntan avvecklingen av värdepappersportföljen ger bygger på den erfarenhet man fått från när riks- och centralbanker gjorde det motsatta – köpte värdepapper för att sänka räntan. 

Organisationen OECD:s ekonomer har beräknat siffror på effekten. De tror på en ökning, för de längre räntorna, på mellan en halv och nästan en procentenhet i Sverige under de närmaste åren. Även de är osäkra på konsekvenserna. John Hassler delar den osäkra bedömingen:

– Kopplingen mellan de här sakerna och den takt som man säljer av det (värdepappren, reds anm) vet vi inte förrän vi ser det, säger John Hassler.