Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Därför klaras få skjutningar upp – hör Christer Axling, polisens utredningsledare Grova brott i Stockholm, i klippet. Foto: SVT/TT

Ny kartläggning: Få skjutningar klaras upp

Uppdaterad
Publicerad

Polisens statistik visar att få skjutningar i den kriminella miljön klaras upp. Av 385 skjutningar som polisanmäldes under 2020 har endast 53 lett till fällande domar som vunnit laga kraft.  

– En skrämmande låg siffra. Men det finns några förklaringar till varför resultatet är så dåligt, säger Christer Axling, polisens utredningsledare på Grova brott i region Stockholm.  

I en ny kartläggning kan SVT visa att endast 14 procent av alla skjutningar som polisanmäldes under 2020 har klarats upp. Av exempelvis 47 dödsskjutningar har endast 10 av fallen lett till fällande domar som vunnit laga kraft.

Christer Axling är utredningsledare på Grova brott i region Stockholm och har lång erfarenhet av både skjutvapenvåld- och mordutredningar i den kriminella miljön. Han är allt annat än nöjd med den låga uppklarningsgraden, men menar att det pågår en metodutveckling inom polisen.  

– Det är väldigt stort fokus på det i dag, säger han.

Av 385 skjutningar har endast 53 lett till fällande domar som vunnit laga kraft. Tio av fallen rörde dödsskjutningar. Foto: SVT

”Hinner inte med”

Christer Axling säger att en viktig framgångsfaktor i att klara upp denna typ av brott är bland annat snabbhet i utredningsarbetet där flera professioner inom polisen, som exempelvis kriminaltekniker, IT-forensiker och erfarna grova brottsutredare, kopplas in så snart som möjligt efter en skjutning. 

– När det har skjutits så har vi kanske noll till sex eller åtta timmar på oss. Efter det är det en stafettpinne som lämnas över till en mottagande utredningsorganisation som tar jobbet vidare. 

Den mer offensiva utredningsmetoden kallas PUG, Polisens metodstöd för utredning av grova brott. Axling beskriver det som en välbeprövad och framgångsrik metod som har befäst sig väl inom polisen i region Stockholm.  

Men PUG blir svår att efterfölja när det sker fler skjutningar än vad det finns resurser för. Av de 385 skjutningarna förra året har 222 utredningar lagts ned.

– Vi hinner inte med. De lavinartade skjutningarna gör att det finns ingen mottagare när stafettpinnen väl kommer. Med den farten som vi har på mordförsök och skjutningar så skulle vår organisation behöva vara betydligt större för att kunna arbeta i den här modellen, säger han. 

”Risk att våldet eskalerar” 

När få skjutningar klaras upp riskerar det att driva på våldsspiralen.  

- Vid varje skjutning där vi inte hittar en gärningsman ökar risken för att det kommer att ske fler skjutningar, säger Axling.

47 personer dog och 118 skadades i skjutningarna 2020. Foto: SVT

385 skottlossningar polisanmäldes i Sverige 2020. 

Av de 385 skjutningarna har 65 lett till åtal. Hittills har 53 (14%) av dessa lett till fällande dom som vunnit laga kraft. Ytterligare några fall väntar på avgörande i högre instans. 222 utredningar har lagts ned och 95 utredningar är fortfarande öppna. Två fall som har redovisats till åklagare har inte lett till åtal och ett fall har resulterat i ett strafföreläggande.

Mordåtal: 47 avlidna vid skottlossningar. 16 har lett till åtal varav 10 (21%) lett till fällande dom som vunnit laga kraft.

Antal åtal där någon skadats: 118 skadade vid skottlossningar. 26 har lett till åtal varav 23 (19%) lett till fällande dom som vunnit laga kraft. 

Antal åtal där ingen skadats: 220 stycken skottlossningar utan brottsoffer. 23 har lett till åtal varav 20 (9%) lett till fällande dom som vunnit laga kraft.

En majoritet av skjutningarna är kopplade till organiserad brottslighet men i statistiken finns också skjutningar som inte har med kriminalitet att göra, exempelvis våldsdåd i nära relationer och skjutningar med jaktvapen.

Källa: Polisen

Uppklarning av dödligt våld: 

Generellt ligger uppklarningen på höga nivåer när det gäller dödligt våld i Sverige. Mellan 2014 och 2017 var uppklarningen på 68 procent. Men tittar man enbart på dödligt våld i den kriminella miljön under samma tidsperiod, låg uppklarningen på 23 procent.  Det kan jämföras med dödligt våld i nära relationer där 94 procent av brotten klarades upp.   

Forskare menar att uppklarningen av dödligt våld handlar mer om i vilken miljö det sker i, snarare än vilket vapen som används. Men användning av skjutvapen i den kriminella miljön innebär sannolikt ännu sämre möjlighet till uppklarning.  

Källa: Brårapport från 2019

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Skjutningarna i Sverige

Mer i ämnet