Det felaktiga påståendet från det polska nyhetsprogrammet Poland Daily har sedan i måndags fått stor spridning och även fångats upp av svenska invandringskritiska sajter. Foto: Anna Hållams/TT och skärmdump Twitter

Polsk tv sprider falska nyheter om Sverige efter skogsbränderna

Nej, Sverige saknar inte resurser att bekämpa bränder på grund av att man lagt massor av pengar på obligatorisk genusutbildning i stället för att investera i nödvändig utrustning. Faktakollen har gått till botten med påståendet i polsk tv-kanal som fått spridning i sociala medier.

Påstående: Sverige behövde hjälp eftersom landet saknar brandbekämpningskapacitet då man har prioriterat att lägga pengar på migration och utbildning i genusteori.” (Poland Daily, Twitter, 6 augusti 2018)

I samband med de svåra skogbränderna som härjat i sommar har Sverige fått hjälp med helikoptrar, brandflygplan, övrig brandutrustning och personal från Turkiet, Polen, Österrike, Portugal, Italien, Danmark, Litauen, Tyskland, Frankrike, Finland och Norge. Det är första gången någonsin som vi fått så mycket hjälp från utlandet och det har inneburit den största EU-hjälpinsatsen någonsin.

139 polska brandmän och 44 fordon kom till Sveg den 22 juli för att avlasta och hjälpa den befintliga räddningstjänsten med släckningsarbetet. Efter drygt två veckor återvände brandstyrkan hem.

Här tas de polska brandmännen emot som hjältar i Sveg.

Telewizja Republika, eller Republika, är en polsk, regeringstrogen tv-kanal. I början av augusti hyllades de nyss hemkomna brandmännen i ett inslag i det engelskspråkiga nyhetsprogrammet Poland Daily.

I nyhetsinslaget påstod man att skogsbränderna i Sverige spred sig snabbt eftersom landet har försummat att bygga upp kapacitet för att släcka bränder och helt saknar luftburen brandbekämpningskapacitet, och hävdar därefter:

”Många svenskar är kritiska till det faktum att den svenska regeringen och MSB, den svenska myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har prioriterat att spendera stora summor pengar på obligatorisk genusutbildning för brandmän och de väpnade styrkorna snarare än att införskaffa nödvändig utrustning.”

Stor spridning

Inslaget har delats på Poland Dailys Twitter och har drygt 30 000 visningar. I tweeten går tv-kanalen också steget längre och hävdar att ”Sverige behövde hjälp eftersom landet saknar brandbekämpningskapacitet då man har prioriterat att lägga pengar på migration och genusteori”.

Inlägget har i sin tur retweetats över 800 gånger och fått 1 500 gillamarkeringar samt kommenterats av flera konton som är kritiska till den svenska regeringens prioriteringar. Det finns också personer på nätet som reagerat på nyheten och kallar nyheten för ”påhittat bullshit” och ”fake”, både på Twitter och på delningsforumet Reddit, där en skärmdump på tweeten från Poland Daily delats.

Och det Poland Daily påstår stämmer mycket riktigt inte. Jämställdhetsarbetet som i dag görs inom brandförsvaret har inte påverkat förmågan att bekämpa skogsbränder.

”Inte korrekt”

Ida Texell är förbundsdirektör och räddningschef på Brandkåren Attunda. Hon säger till Faktakollen att hon har hört påståendet tidigare och att det cirkulerat på nätet.

– Men det är inte korrekt. Och det ena utesluter inte det andra, att man har lagt pengar på att diskutera mänskliga rättigheter och jämställdhet har inte på något sätt bidragit till att minska vår beredskapsproduktion i landet, säger Texell.

Hur stor kapacitet och vilken bemanning räddningstjänsten ska ha ska enligt lagen om skydd mot olyckor regleras och finansieras på kommunal och regional nivå. Det har alltså inget med MSB att göra.

– Det svenska systemet bygger på att vi ska få hjälp från EU, Sverige skickar också hjälp till andra EU-länder, det är tänkt att fungera så här.

Praxisen att inkalla hjälp från andra EU-länder vid katastrofer infördes 2001 och går under benämningen EU:s civilskydd. Senast Sverige fick hjälp var under den stora skogsbranden i Västmanland 2014.

Ingen obligatorisk genusutbildning

Ida Texell är i år även ordförande för Nätverket jämställd räddningstjänst, där man diskuterar genusrelaterade frågor. Hon uppger att de har fått 250 000 kronor i stöd från MSB, som också ingår i informationsnätverket. Av Sveriges 163 räddningstjänster är ungefär 70 kårer engagerade i nätverket kring jämställdhetsfrågor.

– Oavsett vilka MSB-satsningar som görs försämrar inte det beredskapsproduktionen. Det har inget med varandra att göra, säger Texell.

Tvärtemot vad den polska tv-kanalen påstår finns det ingen obligatorisk genusutbildning inom räddningstjänsten som staten därtill lägger stora summor pengar på. Däremot finns i grundutbildningen Skydd mot olyckor (SMO), som MSB erbjuder räddningstjänsten, ett fåtal timmar som rör jämställdhet och mångfald.

– Våra satsningar handlar inte om en fördjupning i genusteori. Vår uppgift är jämställdhetsperspektivet- att omsätta insikten om att människor, män och kvinnor, agerar och reagerar olika i kriser och därmed har olika behov, säger MSB:s forskningschef Per Sundström.

MSB: ”Resonemanget helt fel”

Mellan 2009 och 2018 har myndigheten finansierat externa forskningsprojekt kring samhällssäkerhet, med fokus på jämställdhet och genusperspektiv, med 21 miljoner kronor. Det motsvarar 1,9 procent av den totala forskningsbudgeten under samma period.

Även Per Sundström understryker att MSB:s satsningar inte har något att göra med den kommunala räddningstjänstens insatser eller faktiska förmåga att släcka bränder.

– Resonemanget är helt fel. Arbetet med genus och ökad jämställdhet är en förutsättning och något som stärker beredskapen och vår långsiktiga förmåga. Det är inte på något sätt så att vi har stått i ett val, att antingen jobba med att stärka jämställdhet och förståelsen kring hur genus påverkar eller att köpa in material och utrustning eller träning i släckning.

Försvarsmakten uppger i ett mejl till Faktakollen att inte heller de har någon obligatorisk utbildning i genusteori för militär personal. Det finns dock ett kortare stycke kring genus i utbildningsboken Svensk Soldat som utgör obligatorisk läsning.

Återgetts felaktigt

Även Samhällsnytt, tidigare Avpixlat, fångade på tisdagen upp inslaget från Poland Daily, men rapporterade då felaktigt att Polens regeringschef Mateusz Morawiecki påstått att Sverige ”har satsat på genus i stället för brandförsvar”. Artikeln, som senare korrigerats, har i sin tur fått stor spridning och delats vidare av officiella Facebookkonton tillhörande Sverigedemokraterna i Olofström och Alternativ för Sverige, något Metros Viralgranskaren skrivit om.

Faktakollen har varit i kontakt med pressekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) rörande påståendet att statens satsningar på genusteori samt migrationen påverkat Sveriges förmåga att bekämpa bränder negativt men departementet har ingen kommentar.

Vi har även sökt redaktörer på Poland Daily för en kommentar.

Sammanfattning: Den polska tv-kanalen Republika påstår i ett inslag i sitt engelskspråkiga nyhetsprogram Poland Daily och i en efterföljande tweet att den svenska regeringen och myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har prioriterat att lägga stora summor pengar på migration och utbildning i genusteori vilket gjort att Sverige inte har förmåga att bekämpa skogsbränder. Men det är helt fel. Hur stor kapacitet och vilken bemanning räddningstjänsten har ska regleras och finansieras på kommunal- och regional nivå och faller inte under MSB. I dag finns inte heller någon obligatorisk genusutbildning inom varken brandförsvaret eller Försvarsmakten.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

  • Intervju, Per Sundström, chef för enheten för kunskapsutveckling på MSB
  • Intervju, Ida Texell, förbundsdirektör och räddningschef på Brandkåren Attunda och ordförande för Nätverket jämställd räddningstjänst
  • En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)
  • Försvarsmaktens presstjänst
  • Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Faktakollen

Mer i ämnet