Inrikes

Polisförbundets förste vice ordförande Anna Nellberg Dennis är kritisk mot flera av rikspolischefens uttalanden. Foto: TT/Polisförbundet

Rikspolischef Dan Eliassons framtidsoptimism får kritik

Uppdaterad
Publicerad

Polisförbundet delar inte rikspolischef Dan Eliassons framtidsoptimism. Förste vice ordförande Anna Nellberg Dennis är dessutom kritisk mot uttalandet om att fler poliser kunde ha riktats från mängdbrott till sexualbrott.

– Jag vet inte, att ta från de fattiga och ge till de ännu fattigare, säger hon.

I november presenterade Brottsförebyggande rådet ny statistik som visar att rekordmånga personer säger sig ha utsatts för brott.

Trots det är rikspolischef Dan Eliasson trygg med att 2018 ska leverera ett bättre resultat än 2017. Han menar även att det redan har blivit något bättre i två av de så kallade utsatta områdena.

Klarar inte sitt uppdrag

Polisförbundets förste vice ordförande Anna Nellberg Dennis delar inte rikspolischefens optimism. Hon menar att polisen i dag inte klarar sitt uppdrag på grund av bristande resurser – och tror inte att läget kommer att vara bättre om ett år.

– Det krävs stora investeringar. Avhoppen från kåren fortsätter, vi fyller inte platserna på polisutbildningen och måste lägga ganska grova brott på hög.

Hon tycker det är bra att rikspolischefen i en artikel på DN Debatt trycker på att det behövs mer resurser, men är samtidigt kritisk mot hans uttalande om att polisen kunde ha tagit resurser från mängdbrotten och riktat dem mot sexualbrotten tidigare.

– Jag vet inte, att ta från de fattigare och ge till de ännu fattigare. Vad du än tar folk från i organisationen skapar ett nytt hål.

Enligt Anna Nellberg Dennis saknar polisen även resurser för att normalisera utsatta områden.

Upprepar samma mantra

Magnus Hörnqvist, docent på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet som har forskat om bakgrunden till kravallerna i Husby 2013, anser inte heller att polisen har fog för sin optimism.

Magnus Hörnqvist. Foto: Privat

– Nej, inte om man får tro polisen själva. Polismyndigheten har tecknat en allt mörkare bild över utsatta områden, säger han.

Han tycker att Dan Eliasson upprepar samma mantra som tidigare – fler poliser, hårdare straff och utökade befogenheter för polisen – eftersom det funkar bra opinionsmässigt.

– Han är tjänsteman och säger det som förväntas av honom. Han sitter ganska löst, alla är arga på Dan Eliasson. Att utlova strängare straff och hårdare tag har varit en framgångsfaktor sedan 1970-talet.

LÄS MER: Dödsskjutningarna 2017

LÄS MER: Dödspatrullen mördar för pengar

61 utsatta områden i Sverige

  • Polisen har identifierat 61 utsatta områden i Sverige. Av dem räknas 23 som särskilt utsatta.
  • Definitionen för ett utsatt område är en plats där den socioekonomiska statusen är låg och där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Det förekommer hot och utpressning och offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man. Det finns också ett utåtagerande missnöje mot samhället i området.
  • Särskilt utsatta områden är platser där människor i allmänhet är obenägna att delta i rättsprocessen och det kan förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot målsägande och vittnen. Polisen har det svårt eller näst intill omöjligt att fullfölja sitt uppdrag. Parallella samhällsstrukturer kan finnas, liksom extremism och en hög koncentration av kriminella.
  • Till de särskilt utsatta områdena räknas bland annat Vivalla i Örebro, Gottsunda i Uppsala, Rinkeby/Tensta i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg och Araby i Växjö.

Källa: Polisen

TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.