Flera trossamfund i Sverige känner av effekterna av coronapandemin. Men de har också blivit en viktig nyckel för myndigheterna för att göra människor medvetna om händelseutvecklingen.

– Trossamfunden kan nå grupper som inte har en särskilt väletablerad kontakt med myndigheter i Sverige. Man har exempelvis kunnat kommunicera på andra språk och kunnat fungera som en länk till myndigheterna, säger Max Stockman, handläggare för religiösa minoriteter, Myndigheten för stöd till trossamfund på Folkhälsomyndighetens dagliga pressträff.

Högtidstät period

– Vi lever ju i en tid där påskfirandet för protestanter och katoliker precis har varit, och kyrkorna med den östliga ortodoxa traditionen går in i firandet nu. I dagarna avslutas också den judiska pesach-högtiden, säger Max Stockman.

Alla dessa firanden skulle normalt sett innebära att tusentals människor skulle samlas runt om i Sverige för att fira.

– Men den bild vi har är att trossamfunden tidigt varit ute och arbetat med ansvar och omsorg och gjort det bästa för att ställa om till digitala samlingar, vilket är en stor utmaning, samtidigt som det varit viktigt för dem att kommunicera det religiösa budskapet om hopp och tro, säger Max Stockman.

Samtidigt nalkas ytterligare en stor religiös högtid för flera trossamfund när ramadan drar igång i slutet av april.

Orosmoln

– Det vi ser är att många muslimska trossamfund agerat redan innan rekommendationer om mötesförbud trätt i kraft. Detta betyder att de flesta muslimska bönelokaler i Sverige redan har stängt och kommer att förbli stängda. Sammantaget går samarbetet med landets trossamfund bra, säger Max Stockman.

Samtidigt finns det orosmoln för trossamfunden i Sverige där många är beroende av ideella krafter.

– Trossamfunden är hårt ansatta av covid-19. Det innebär omställningar och nu brottas man med frågor om hur man ska nå ut till männsikor som är beroende av samfundens stöd och hur man ska klara sig utan kollektbidrag under en längre tid, säger Max Stockman.