Sedan 2010 har det krisande statliga svensk-danska postbolaget delat ut över 3 miljarder kronor till sina ägare – en lika stor summa som den danska regeringen nu ber om från svenska och danska skattebetalare för att rädda verksamheten.
Samtidigt planerar Postnord att minska antalet anställda med närmare 4.000 personer. Näringsminister Mikael Damberg (S) har även ställt ett ultimatum om att företaget måste få ordning på problemen med bortslarvad och försenad post.
Läs mer: Skattebetalarna får stå för notan
Stoppat utbetalningarna
Bolagets vd och koncernchef Håkan Ericsson hävdar att huvuddelen av utdelningen till ägarna skedde 2010 och 2011. Den senaste utbetalningen, för 2013 års resultat, uppgick till 129 miljoner kronor och skedde i början av 2014. Därefter har de stoppats. Krisen för Postnord inleddes på allvar 2013 men de växande problemen med den danska verksamheten har varit kända sedan 2009.
– Sedan det blivit klart att vi går mot en större omställning har vår rekommendation varit att inte dela ut pengar, det har också ägarna accepterat, säger Ericsson.
Enligt Håkan Ericsson har bolaget tagits på sängen av att digitaliseringen tagit oväntat stor fart de senaste åren. Det har lett till sviktande brevvolymer och i sin tur till oförutsedda omställningskostnader.
– Förväntningen var att vi skulle kunna hantera nedgången i volym med naturliga avgångar och en del uppsägningar. Det som hände förra året var att nedgången blev så dramatisk. Vi är tvungen att byta produktionsmodell. Det innebär att vi kommer att behöva minska bemanningen väldigt kraftigt i Danmark, med 4.000 anställda, säger han.
Han medger dock att orsaken till förlusten inte bara beror på en minskande brevmängd.
– Det är riktigt att det inte bara kommer från brevverksamheten, men vårt stora problem är digitaliseringen. Sedan har vi renodlat vår strategi, det handlar om att fokusera på det som är vår kärnverksamhet, säger han.
Läs mer: Postnord har aldrig fungerat sämre
300.000 i lönehöjning
Trots att bolaget brottades med ökande kostnader förra året så ökade kostnaden för koncernledningen med närmare 14 miljoner kronor under 2016. Det vill Håkan Ericsson inte kommentera.
– Hur lönerna sätts ska du inte tala med mig om, utan styrelsen. Vi följer statens riktlinjer för ledande befattningshavare. Där säger riktlinjerna att man ska inte vara löneledande, men man ska ha en marknadsmässig lön. Justeringar ska vara inom de normerna.
Själv fick han ett lönelyft på 300.000 kronor.
– Jag har bra lön, det skedde en justering på 2 procent som styrelsen valde att ge mig för att kompensera en del av den lönekostnadsutveckling och inflation som varit. I övrigt har jag inga kommentarer, säger han.
Kan det finnas skäl att vara extra återhållsam när ni ska sparka tusentals personer inom koncernen?
– Absolut, vi har verkligen hållit i kostnaderna i koncernen. Sista åren har vi till exempel minskat administrativa kostnader väldigt kraftigt. Vi har sänkt resekostnader med 40 procent. Vi är aldrig på externa lokaler för interna möten längre. I dag börjar det finnas en riktigt bra kostnadskultur inom bolaget.
Läs mer: Facket: Vi befinner oss i kris