• Viktigt meddelande:

    Det brinner vid Musisjön i Mora kommun. Allmänheten uppmanas att hålla sig borta från brandområdet. Läs mer här

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Malin Östling, verksamhetsdirektör på SiS ungdomsvård söder, svarar på våra frågor om varför barn placeras på SiS-boenden med missförhållanden i klippet ovan. Foto: Statens institutionsstyrelse/Naina Helén Jåma/TT

Så svarar de som ansvarar för Téas tvångsvård

Uppdaterad
Publicerad

SVT har granskat de placeringar som Téa, 16, haft under fem år – när hon vuxit upp i statens vård. Vi har ställt frågor till de som ansvarar för hennes vård och sökt svar på varför hon slussats runt på dyra placeringar. Téa är inte ensam utan ett av tusentals barn som placeras eller tvångsplaceras varje år och hamnar mellan stolarna när samverkan brister mellan myndigheter som har olika ansvarsområden. Denna artikel sammanfattar svaren från de ansvariga. 

Här kan du läsa en längre special om hur Teá slussats runt i systemet och reportaget ”Livet som inlåst” kan du se på SVT Play.

Statens institutionsstyrelse, Sis

Vi har bett om intervju med generaldirektören på Sis för att fråga om de missförhållanden som Téa och andra unga larmat om när de tvångsvårdats på institutioner. Malin Östling, verksamhetsdirektör på Sis ungdomsvård söder, svarade på våra frågor. Hon är ansvarig för Björkbacken i Göteborg, ett av de Sis-hem som nu stängts  och där Téa bodde som 13-åring. Malin Östling anser att myndigheten har agerat på larm om missförhållanden, trots att kritik kommit inifrån om att oron inte har tagits på tillräckligt stort allvar. 

I klippet ovan kan ni se hennes svar på några av våra frågor. Om de uppmärksammade larmen och stängda hemmen säger hon:

”Jag tänker väl att man behöver jobba med de problemen som uppstår och se till att åtgärda problematiken. Och sedan om man har gjort det och verkligen försökt och det inte går, då får man stänga dem”.

Säter – Téas hemkommun

Säters kommun är ansvarig för Téas vårdplan men vill på grund av sekretess inte svara på enskilda frågor om henne.

Däremot ger man generella svar, exempelvis att kommunen anser att ett systemfel är att kommunerna saknar placeringsmöjligheter när det gäller unga som har en tung psykiatrisk problematik i kombination med en social problematik.

Barn- och ungdomspsykiatrin kan neka insatser eller ställa barn och ungdomar på kö. För att vården ska kunna genomföras krävs därför ofta placering på en låst enhet inom Sis för att ”alternativa placeringsmöjligheter är uttömda”, enligt kommunen. 

Kommunen vill inte ge ett specifikt svar om Téas missbruksbehandling, men svarar att hjälp erbjuds, exempelvis genom att placera ungdomar på HVB-hem som har kompetens inom området. Men när placeringen är på ett Sis-hem, är det institutionen som ansvarar för vårdens innehåll, enligt kommunen.

Säters kommun har dubblat sina kostnader sedan 2015 för placerade barn. Téas senaste placering på Sis-boendet varade i över sex månader, när andra flickor i snitt slussades vidare efter drygt fem veckor. Den placeringen har kostat 3,7 miljoner kronor. Kommunen menar att det är vårdbehoven som styr och uppger att kommunen alltid arbetar för att vårdtiden inom Sis ”ska bli så kortvarig som möjligt”.

Kort efter SVT:s besök flyttades Tea till en öppen vårdform på ett HVB-hem.

Kommunen menar att slussningen mellan många olika placeringar ”alltid är ett misslyckande”. I Téas fall är det totalt 16 placeringar på familjehem, HVB- och Sis-hem.

Ingalill Frank, sektorchef sociala sektorn, Säters kommun: 

”Hur framgångsrik vården blir är också avhängigt ungdomens egen inställning och vilja till förändring.”

Socialminister Lena Hallengren

Enligt kommunerna har de ofta inget annat val än att placera utåtagerande unga på Sis, samtidigt som Sis-ansvariga menar att en del unga inte ska vara där, utan egentligen skrivas in på psykiatrisk vård. Här menar Hallengren att regionerna, som har ansvaret för den vården, måste se till att det finns tillräckliga resurser både för frivillig vård och tvångsvård. 

Ministern säger även att kommunerna måste säkerställa kvaliteten på de insatser som man erbjuder och att ungdomar inte ska placeras på “Sis bara för att det är där som det finns platser”. 

Ministern konstaterar att Sis har ett svårt uppdrag eftersom de inte kan tacka nej till en kommun som bedömer att ett barn behöver tvångsinsatser. Det innebär att unga med en komplex problematik, med bland annat psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, placeras på Sis trots att de inte alltid ska vara där. 

Lena Hallengren, socialminister (S), ytterst ansvarig minister:

”Jag ser att vi börjar komma framåt med Sis  men att det fortfarande är en bit kvar. Vi kan inte vara nöjda förrän alla som placeras på Sis får den vård de behöver.”

Under det senaste åren har det inletts flera utredningar efter avslöjanden om missförhållanden, bland annat på Sis Lövsta utanför Vagnhärad och Sis Björkbacken i Göteborg som båda stängts, det senare i december efter upprepade larm om allvarliga brister. 

Eftersom de missförhållanden som kommit fram till stor del berör unga flickor “har IVO nu fått ett regeringsuppdrag att göra en förstärkt tillsyn av ett antal särskilda ungdomshem där unga flickor vårdas”. Det innebär att man ska se vilka åtgärder Sis redan vidtagit för att förhindra missförhållanden och även se över utfallet av tidigare anmälningar om missförhållanden på ungdomshemmen. 

IVO ska även se över hur Sis använder den särskilda befogenheten avskiljning som innebär att en ungdom blir inlåst i isoleringscell i upp till fyra timmar. 

Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Sis utveckla en så kallad integrerad vårdform. Syftet är att förbättra vården för unga som vårdas vid Sis men som också har stora behov av psykiatrisk vård. Under 2021 och 2022 kommer åtta av Sis ungdomshem att delta i ett pilotarbete tillsammans med tre av landets regioner. 

Beslut om att placera ett barn eller ungdom fattas av socialnämnden. Det är socialtjänsten som har ansvaret för barnet under placeringen. Det rör sig om 30 000 barn varje år. Detta är de placeringsformer som finns:

Jourhem - tar med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid. 

Familjehem – tar emot barn och unga som av olika anledningar behöver bo i ett annat hem. Det kan vara ett hem i barnets nätverk eller någon som barnet inte känner. Ett barn kan bo i ett familjehem i cirka sex månader upp till under hela sin uppväxt. Familjehem kan också vara så kallade ”förstärkt familjehem” med en förälder som är anställd för att finnas där för barnet eller ett sk. ”behandlingsfamilj”.

HVB-hem- Hem för vård eller boende, är ett boende där barn och unga kan få vård eller behandling. Boendena skiljer sig åt och är ofta inriktade på olika åldersgrupper eller behov. Till skillnad från familjehem är detta ett yrkesmässigt drivet hem. En privat aktör måsta ha tillstånd från IVO för att få bedriva HVB.

SiS-hem – statliga ungdomshem som bedriver ”individuellt anpassad tvångsvård”.  Det rör sig om 1100 barn per år. På SiS-hem har personalen under vissa förutsättningar rätt att använda tvångsåtgärder. Alla SiS-hem drivs av staten genom Statens Institutionsstyrelse. Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Men de är i minoritet. Framför allt tar SiS emot barn som inte har ett brottsligt förflutet men som är våldsamma, självdestruktiva och har psykosociala problem, inte sällan i kombination med drogmissbruk. SiS kan inte tacka nej till att placera ett barn som socialtjänsten valt att placera.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar SiS-hem

Mer i ämnet