Foto: TT.Visa alla (2)
Visa alla (2)

Säpochefen: ”3 000 våldsbejakande extremister i Sverige”

Uppdaterad
Publicerad

Enligt Säpo finns det nu cirka 3.000 våldsbejakande extremister i Sverige, en siffra som på några år har ökat från några hundra. De flesta av dem är islamistiskt motiverade personer.
– Det är den här verkligheten vi står inför, säger Säpo-chefen.

Senast Säpo gick ut med en siffra på våldbejakande extremister var 2010. Då uppskattade man att de islamistiskt motiverade var cirka 200 – en siffra som nu växt dramatiskt.

– Vi pratar om ungefär 3.000 personer, av dem är drygt 2 000 är våldbejakande islamistiska extremister, säger Anders Thornberg under Almedalsveckan i Visby.

I de övriga två miljöerna som Säpo tittar på, vit makt-miljön och vänsterextrema autonoma rörelser, beräknade man 2010 det fanns cirka 100 vardera. De grupperna har nu tillsammans växt till omkring 600-700 personer enligt Anders Thornberg.

LÄS MER: Säpo trappar upp jakten på terrorister bland gömda i Sverige

Säpo-chefen understryker att det fortfarande är få av extremisterna som har vilja och förmåga att utföra attentat i Sverige. Hotbilden ligger kvar på en förhöjd nivå.

– Det här ryms inom den hotbild som redan finns, säger Thornberg.

Kraftig ökning

Samtidigt betonar Säpo-chefen att de som kan och vill utföra attentat måste hittas, och därför är det också viktigt att följa övriga personer i de våldsbejakande miljöerna.Terrorhotnivån i Sverige har sedan 2010 legat på en trea på en femsiffrig skala.

LÄS MER: Många kommuner saknar en handlingsplan

Orsaken till att extremistmiljön vuxit så mycket anses främst vara propagandan från Islamiska staten (IS). Kriget i Irak och Syrien har samlat islamistiska extremister på ett sätt som man inte sett tidigare.

– Såhär kommer det att vara en tid framöver. Det finns länder som är mer prioriterade mål, men Sverige är ett legitimt mål, säger Anders Thornberg.

Allmänheten behövs för att förhindra terrorism

Att IS nu pressas tillbaka på alla fronter och kan tyckas besegrade måste inte innebära att stödet för gruppen minskar.

– Det här kan ju också motivera människor, att människor känner att de behövs, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo under seminariet i Visby.

LÄS MER: ”Ge oss en möjlighet att jobba med IS-återvändarna”

Det ”nya normalläget” för Säpo innebär att underrättelseflödet när det gäller terrorism har ökat lavinartat. Under året har Säpo fått in 6.000 underrättelser per månad som berör terrorism och extremism. För fem år sedan låg snittet på 2.000 per månad.

Behöver allmänheten

Det kan handla om tips från allmänheten, saker som skrivs på internet eller information från svensk signalspaning mot utlandet eller från andra länders säkerhetstjänster.

LÄS MER: Unga extremister i var femte kommun

Anders Thornberg säger att olika aktörer i samhället, inklusive allmänheten, behövs för att upptäcka, förebygga och förhindra terrorism.

– Det är viktigt att alla i Sverige tar ansvar för att avbryta den här utvecklingen: innan man har förstört sitt liv, innan vi får ett attentat eller våldshandling vi inte vill ska inträffa.

Fakta: Säpo

Visa

Cirka 1 100 personer arbetar på Säpo.

De flesta är stationerade i Stockholm, men det finns även regionala kontor i Umeå, Uppsala, Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö.

Runt hälften av medarbetarna är poliser. Dessa arbetar till exempel som livvakter, utredare och spanare.

Flera andra yrkeskategorier finns också representerade vid myndigheten, bland annat analytiker, tekniker, översättare, ekonomer, jurister, tolkar och administratörer.

Säkerhetspolisens anslag har ökat kontinuerligt de senaste åren.

I år har myndigheten beviljats nästan 1,3 miljarder kronor, en ökning med 36 procent jämfört med 2010.

Mest pengar lägger Säpo på personskyddet, men stora summor går också till kontraterrorism.

Källa: Säpo

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Almedalen 2017

Mer i ämnet