Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist och Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace på helikopterplattan på den danska fregatten HDMS Niels Juel i Köpenhamn. Foto: TT 4 mars 2022Visa alla (2)
Visa alla (2)

”Britternas löfte gör att en möjlig Nato-ansökan kan dröja”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Storbritanniens försvarsminister Ben Wallace har utfärdat vad som skulle kunna uppfattas som en sorts försvarsgaranti till Sverige. Uttalanden, som gjordes i fredags, är unikt och kan påverka hastigheten i en eventuell ansökan om Nato-medlemskap, skriver SVT:s Jonas Olsson.

Jonas Olsson

Nyhetsreporter

Det talas ofta om Sveriges nära militära samarbete med USA och Nato. Mycket sällan nämns samarbetet med britterna, trots att det är ännu mer intimt – historiskt sett.

Britterna kan dessutom rycka in mycket snabbare än USA vid en eventuell konflikt i Östersjöområdet. De är närmare och är ännu mer vana att operera i Östersjöområdet och i Sveriges karga miljö.

Topphemlig evakuering

Under kalla kriget fanns hemliga planer att evakuera Sveriges statsledning till Storbritannien om det skulle bli krig. Svenska kungen utsågs som hedersamiral i brittiska marinen (1975) för att nämna ett exempel på den nära relationen.

Så visst är Sverige och britterna mycket nära, men uttalandet av britternas försvarsminister Ben Wallace är unikt, särskilt med tanke på att britterna gjort en Brexit och lämnat Europeiska unionen och därmed inte skyldiga att försvara Sverige.

”Sverige ingår i samma familj, så vi skulle hjälpa Sverige. Vi skulle göra allt vi kan, både militärt och på andra sätt” sade Wallace i samband med ett försvarsministermöte i Köpenhamn på fredagen.

Storbritanniens försvarsminister besöker danska fregatten Niels Juel i Köenhamn. I bakgrunden Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: TT 4 mars 2022

Britternas, nu officiellt uttalade möjlighet till militärt stöd till Sverige – om Sverige i ett krisläge behöver det -  kan innebära att Sveriges nuvarande politiska ledning inte anser att det är bråttom med en eventuell Natoansökan, trots att opinionen svänger, enligt flera undersökningar senaste veckan.

Det finns fem huvudskäl:

1. Om den nuvarande brittiska regeringen håller fast vid sitt nu officiella löfte kan svenska regeringen räkna med militärt stöd av Storbritannien i händelse av krig. Det är dock oklart vad det i så fall kan innebära i form av materiel och/eller soldater.

2. Sverige samarbetar nu nästan fullt ut med Nato utan att vara med. Sverige och Finland deltar nu i alla konsultationer om kriget i Ukraina och informationsutbytet har utökats ytterligare. Nu har det ”utökats” så många gånger under de senaste åren att ingen håller räkningen. Det är så nära ett medlemskap man kan komma, anser de flesta initierade bedömarna. Sverige har på senare år även utvecklat bilaterala militära samarbeten med andra länder som är med i EU och Nato.

3. Det är svårt att se vad Nato och USA vinner på att Sverige går med i Nato. Både Nato och USA har redan ett formella avtal med Sverige om Host Nation Support (värdlandsstöd). Avtalen underlättar om Sverige behöver ta emot och ge militärt stöd vid en konflikt i Sveriges närområde.

4. Sveriges nuvarande regering vill inte provocera Ryssland ytterligare. Den anser att en ansökan skulle trappa upp de ryska hoten mot Sverige och Finland ännu mer.

5. Regeringen anser sig kunna hålla fast vid sin tidigare linje: Samarbeta så mycket det går utan att vara medlem och samarbeta öppet i de delar som kan vara öppna.

Brittiska strategiska ubåten HMS Vengeance återvänder till marinbasen Clyde i Skottland. Ubåten bär Trident ballistiska kärnvapenrobotar. Foto: Crown Copyright

Avskräckande kärnvapenparaply

Den stora frågan är dock om detta innebär att Sverige kan omfattas av britternas avskräckande kärnvapenparaply eller om det endast handlar om enstaka vapen som britterna vill skicka. 

Svaret på den frågan kommer inte att ges officiellt.

Britterna har fyra strategiska Trident-ubåtar med ballistiska robotar, vars räckvidd är över 740 mil. Robotarna kan användas mot strategiska mål som militärbaser och stora städer på andra kontinenter.

De flesta blev överraskade då Storbritannien för ett år meddelade att de höjer sitt tak för maximalt antal kärnvapen  – från 180 till 260 stridsspetsar. Det innebär att de gav upp sitt 30 år gamla mål om att minska antalet kärnvapen.

HMS Vanguard var den första av fyra brittiska ubåtar att beväpnas med Trident kärnvapenrobotsystem år 1996. Foto: Crown Copyright

”Hultqvists doktrin”

Britternas kärnvapenrustning skapar ett tydligt dilemma för regeringen. Å ena sidan alltmer omfattande militärt samarbete med Storbritannien vars fundament är avskräckande kärnvapen. Å andra sidan har Sverige ett uttalat mål om kärnvapennedrustning.

Den stora skillnaden mellan kalla krigets samarbete med kärnvapenmakterna Storbritannien och USA var att det skedde i det fördolda för att inte provocera Sovjetunionen. Nu sker Nato-samarbetet i stort sett öppet, i något som skulle kunna beskrivas som Hultqvists doktrin.

Återstår att se vad som tjänar nationen Sverige bäst.

En eventuell ansökan från Sverige om att gå med i Nato kan dröja länge – om inte Finland plötsligt ändrar sig. Då går Sverige och Finland med största sannolikhet hand i hand.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör brittiske försvarsministern uttala sig om militärt stöd till Sverige

Analysen är uppdaterad.

  • I februari 2019, fick försvarsminister Peter Hultqvist (S) en fråga i riksdagen om det finns någon försvarsgaranti från USA. Han sa då att ”samarbeten med USA inte innebär försvarsförpliktelser”.
     
  • Den bilden bekräftar den före detta presidentrådgivaren Barry Pavel med god insyn i amerikansk försvarsplanering sade han i en intervju av SVT Nyheter.
     
  • Det har spekulerats i att Sverige har en eventuell försvarsgaranti av USA efter ett uttalande 2016 av dåvarande vicepresidenten Joe Biden. Han gjorde ett statsbesök i Sverige då han sa att ”Sveriges territorium är okränkbart”.
     
  • Tidigare offentliga utredningar och forskning visar att det under kalla kriget periodvis funnits hemliga ensidiga försvarsgarantier av USA.
     
  • SVT har tidigare publicerat dokument som visar att Sverige gav upp sina planer om att skaffa kärnvapen i slutet av 1960-talet och fick i utbyte skydd av USA:s kärnvapenparaply.

Källa: Amerikanska presidentbibliotek/SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Sverige och Nato

Mer i ämnet