– Båda sidor har nu fått som de vill. Stefan Löfven har säkrat regeringsmakten fram till 2018, eftersom att man nu kommer få igenom sin budget. Alliansen har också fått som de vill eftersom man lyckats rädda blockpolitiken, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen innebär att det inte blir något extra val i mars 2015. Partierna har kommit överens om nya regler kring minoritetsregeringar och budgetomröstningar som kommer att gälla till och med valdagen 2022.

– På lång sikt innebär detta att blockpolitiken är räddad. På kort sikt innebär beskedet att Löfven säkrat regeringsmakten, säger han.

SD får små möjligheter att påverka

De enda som inte är nöjda är Sverigedemokraterna, enligt Ekengren Oscarsson.

– För Sverigedemokraterna innebär samarbetet att alla deras möjlighet att få gehör för sin politik i den nuvarande riksdagen är mycket små. Man valde strategin att bråka ordentligt i början på den här mandatperioden. Framtiden får utvisa om den strategin var lyckad eller inte, säger han.

Den misstroendeförklaring som SD nu meddelat att man lämnar in kommer inte ha någon effekt, förutom som markering för de egna väljarna, tror Ekengren Oscarsson.

– Det är ett sätt att rädda ansiktet. Den har ingen annan effekt än internt, till de egna sympatisörerna.

Grundproblemet: För många partier i riksdagen

Den första punkten i överenskommelsen innebär att den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram. Det fungerar i de styrkeförhållanden som finns i dag – med två starka partier som Socialdemokraterna och Moderaterna – men det är inte säkert att det blir lika enkelt i framtiden, säger Ekengren Oscarsson.

– Grundproblemet som skapat den här situationen är att vi i Sverige röstar på för många olika partier. Det är svårt att bilda stabila handlingskraftiga regeringar när det är så många partier som sitter i riksdagen. I framtiden kanske det finns flera stora partier med 18, 19 procent i riksdagen – vem ska då släppas fram som statsministerkandidat?

Vad överenskommelsen innebär rent sakpolitiskt är heller inte helt klart, enligt Ekengren Oscarsson.

– Sakpolitisk undrar man vad de här breda uppgörelserna ska innehålla. Vi har redan breda uppgörelser i frågor som gäller pensionerna, försvaret och energipolitiken. Frågan är om det här nu innebär att det blir nya förhandlingar.