Inrikes

I Sverige är det sedan 2013 straffbart att smygfilma eller smygfota en person utan samtycke. Det gäller i en bostad, på toaletter, i omklädningsrum eller i andra liknande utrymmen. Arkivbild. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Svårt att döma svenska smygfilmare

Publicerad

Årligen anmäls över 500 fall av kränkande fotografering. Men endast en femtedel av fallen leder till åtal. När lagen undersöktes av Brottsförebyggande rådet visade det sig att ett problem var att smygfilmandet hade skett på en plats som anses vara för offentlig.

– Det är ett dilemma med lagen, säger Katharina Tollin, utredare på Brå.

I september 2019 fick en dold kamera i en privatbostad stor uppmärksamhet i medier. En hantverkare i Skåne hade installerat kameran inne i badrummet för att smygfilma familjen. Några månader tidigare försökte en man filma i ett offentligt duschrum vid ett havsbad. Kameran hade han gömt inuti en schampoflaska. Senast i mars dömdes en annan man i Linköping sedan han smygfilmat sin frus väninnor när de gick på toaletten. Alla tre fallen prövades under den relativt nya lagen om kränkande fotografering.

I Sverige är det sedan 2013 straffbart att smygfilma eller smygfota en person utan samtycke. Det gäller i en bostad, på toaletter, i omklädningsrum eller i andra liknande utrymmen.

”Ofta på toaletter”

Brå undersökte lagen 2019, och enligt utredarna Anna Galvanas och Katharina Tollin är det främst tre grupper som smygfilmar: Ungdomar som vill imponera på vänner, ex-partners och fluktare.

– Fluktare är personer som gömmer kameror, ofta på toaletter och omklädningsrum, för att fota personer som de annars inte skulle få se avklädda, säger Tollin.

Alla tre grupper är ungefär lika stora. Däremot särskiljer sig fluktarna på några olika sätt:

– De är ofta också misstänkta för barnpornografibrott eller sexuella övergrepp mot barn. Det är en större grupp än man tror.

Hade spionkamera

Men det är inte alltid som lagen räcker till. När en skolläkare åtalades i Falun 2016 för att ha smygfilmat pojkars könsorgan med en spionpenna gjorde rätten bedömningen att det inte var kränkande fotografering. Smygfilmandet hade nämligen skett i en läkarmottagning, och det räknades inte in under ”andra liknande utrymmen”.

Även om läkaren dömdes för grovt utnyttjande av barn så belyser den ett problem i lagstiftningen, menar Katharina Tollin.

– Tanken var att ”annat liknande utrymme” skulle ge rätten möjlighet att även inkludera andra platser där man kan förväntas vara skyddad, men det är inte så praxis har utvecklats, säger hon.

Just nu pågår en utredning på uppdrag av justitieministern. Förhoppningen är att kunna åtgärda glappet och förbättra skyddet mot sexuella kränkningar. Uppdraget ska redovisas senast i mars 2021.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.