I Sverige förs idag ingen nationell statistik på hur många barn som blir bortförda eller tvångsmässigt kvarhållna utomlands. SVT har dock kunnat kartlägga de bortföranden som har resulterat i ett aktivt ärende hos Utrikesdepartementet.
Sedan 2018, då UD börjat ta fram sådan statistik, har man noterat att minst 1151 personer blev bortförda eller olovligt kvarhållna i ett annat land. Av dessa är 235 myndiga – ofta unga vuxna – och 916 är barn.
Färre än en tredjedel av alla personer som förs bort återvänder.
Närstående vågar inte anmäla
Mörkertalet kring antal barnbortföranden i Sverige är högt vilket gör det svårt att uppskatta omfattningen av problemet.
Advokat Ia Svegers erfarenhet är att många drabbade föräldrar eller närstående till bortförda barn inte vågar anmäla eftersom de inte litar på att myndigheterna kommer kunna hjälpa.
– Det gäller framför allt i de bortföranden som sker till länder som inte är anslutna till Haagkonventionen – så kallade icke konventionsländer. Där är hjälpen man kan få från UD mycket begränsad, menar Ia Sveger.
SVT:s kartläggning visar att de flesta barnbortföranden, närmare 60 procent, sker just till icke konventionsländer.
Ungefär 48 procent av alla barn som blev bortförda i en hederspräglad kontext under 2021 och 2022 fördes till Irak och Somalia, där Haagkonventionen inte gäller. Även Kenya och Syrien står högt upp på denna lista.
– Jag rekommenderar alltid mina klienter att anlita en advokat på plats – annars är möjligheterna att få tillbaka sitt barn i ett icke konventionsland mycket begränsad, menar Sveger.
Halas dotter försvann innan UD började föra statistik, hon är ett av tusentals barn som blivit bortförda. För några veckor sedan fick Hala ett oväntat samtal från dottern.
Ökning av nödsamtal till stödlinje
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck för inte heller någon statistik kring antalet barn som har blivit bortförda. Däremot noterar man antal nödsamtal om misstankar, oro eller larm kring bortföranden som sker i en hederspräglad kontext.
Under förra året registrerade organisationen över 210 sådana nödsamtal, vilket är det högsta sedan stödtelefonen etablerades 2014.
Statistiken återspeglar enbart den information som uppges i samtalen, när till exempel poliser eller handläggare på socialtjänsten rådfrågar organisationen om hedersbortföranden. Den ger alltså ingen fullständig bild av vare sig förekomsten eller omfattningen av hedersrelaterade barnbortföranden.
Dessutom säger den ingenting om de bortföranden där heder inte är huvudfaktorn, vilket i vår kartläggning visade sig vara närmare 40 procent av alla barnbortföranden.
I dessa fall kan det handla om ett bortförande som bottnar i en vårdnadstvist eller ett försök att undvika myndighetsbeslut eller -inblandning.
Har du ett barn som förts bort? Fick du hjälp av myndigheterna? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.