Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör ”Sandra” berätta om dagen hon insåg att hennes barn blivit bortförda. Foto: Sara Cosar/SVT

Två av Sandras fyra barn blev kidnappade till Saudiarabien

Uppdaterad
Publicerad

Sandras två yngsta barn kidnappades av sin pappa till Saudiarabien bara 1 och 3 år gamla. Livrädd att även de två äldsta skulle tas ifrån henne, låste de in sig i lägenheten – i väntan på ett utreseförbud. Men det tog hela fem dagar innan de fick träffa socialtjänsten – och ett reseförbud blev det inte. 

– Rädslan finns alltid där att de två äldre också försvinner, säger Sandra, när vi träffar henne i det skyddade boendet hon bor i idag.

Det var i mars 2021 som Sandras ex-man kidnappade två av hennes fyra barn. Sandra ville skilja sig från mannen, men det var ingenting som han ville acceptera.

– Han brukar säga att enligt religionen är det bara han som kan skilja sig. Även idag tror han att vi är gifta och att han har rätt till alla mina barn, trots att de två äldre inte är hans, berättar Sandra.

SVT Nyheter granskar

Levde under hedersvåld- och förtryck

Ex-mannen var mycket konservativ, våldsam mot Sandra, både verbalt och fysiskt, och tyckte att Sandra inte kunde uppfostra barnen på ett tillräckligt religiöst sätt. Därför tog han med sig barnen till Saudiarabien, berättar Sandra.

– Det tog ett tag innan jag insåg hur farlig situationen var. Jag var ju troende och hade fått lära mig: Lyder man sin man, så lyder man Gud. Sa man emot, så gjorde man en synd. Så jag trodde ju att jag gjorde synd när jag gick emot honom, säger Sandra.

När hennes yngsta barn skulle födas bestämde sig Sandra för att flytta ifrån honom. Vid förlossningen berättade hon även för BB och sin barnmorska hur det var att leva med honom och att hon var rädd för att han skulle ta barnet ifrån henne.

– Jag var så rädd att han skulle ta de ifrån mig att jag inte ens ville föda.

Orosanmälan hade kunnat hjälpa

Ingen orosanmälan gjordes dock – vare sig av vännerna eller BB. Detta tycker Sandra borde ha gjorts – trots att hon själv vid den tiden inte vågade anmäla.

– Hade en orosanmälan kommit in, hade man kunnat göra ett reseförbud och så kanske jag hade kunnat få hjälp att inse hur farlig situationen var.

Sjukvården har idag ingen plikt att polisanmäla misstankar om bortföranden. Men de har en skyldighet att ”genast anmäla till socialtjänsten om de i sitt arbete får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.”

SVT har varit i kontakt med kvinnokliniken i Uppsala som noterade Sandras rädsla för att barnen skulle kunna föras bort i journalerna men de avböjer att kommentera och hänvisar till patientsekretess. De bifogar istället regionens policy och skriver att de ska följa riktlinjer om att anmäla till socialtjänsten.

Experter: Lagen är för snäv

Sedan år 2020 kan socialtjänsten ansöka om utreseförbud för barn, men lagen gäller bara barn som ska giftas bort eller könsstympas.

SVT:s granskning visar att endast hälften av alla barn som socialnämnden sökt ett utreseförbud för har fått skyddet. 

– Det borde gå mycket enklare att få ett utreseförbud för barn. För mig och mina barn som jag har kvar, hade det varit en trygghet att de inte hur som helst kan föras ut ur landet, säger Sandra.

Socialen vill inte kommentera enskilda fall

Att den nya lagen är för snäv menar flera experter som SVT pratat med. SVT har även sökt socialtjänsten i Uppsala kommun. De vill inte svara på varför det dröjde fem dagar för Sandra att få skydd, eftersom de inte vill kommentera enskilda fall. På frågan varför Sandras barn inte fick utreseförbud svarar Uppsala kommuns pressavdelning generellt:

”Som lagen nu är formulerad kan utreseförbud endast användas när det finns påtaglig risk för att någon som är under 18 år ska föras utomlands för att könsstympas eller ingå äktenskap. Vi ser positivt på att utreda om det kan finnas fler situationer än dessa där utreseförbud skulle kunna tillämpas.”

Sandras yngsta barn har nu varit borta i exakt två år. Sedan de fördes bort, har minst 447 barn blivit bortförda under samma period.

Sandra heter egentligen något annat.

Arbetar du inom myndigheter och känner dig begränsad p.g.a lagstiftningen? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.

Det här är hedersförtryck

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.

Källa: Hedersförtryck.se

Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Origo

Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet