1794 dömdes diplomaten Gustaf Mauritz Armfelt för högförräderi. Den före detta Kina-ambassadören Anna Lindstedt misstänks för ett annat brott mot rikets säkerhet. Foto: Wikimedia commons/TT

Unikt rättsfall i den svenska historien

Uppdaterad
Publicerad

Åtalet mot Anna Lindstedt är ett unikt rättsfall i vår historia. Den senaste gången en svensk diplomat åtalades för brott mot rikets säkerhet var år 1794. Då dömdes Gustaf Mauritz Armfelt till döden för landsförräderi. Men det finns fler diplomater som gjort sig omöjliga och hamnat i blåsväder.

Åtalet mot Anna Lindstedt gäller brott mot rikets säkerhet och det är ett unikt fall i den svenska historien. Militärhistoriker Thomas Roth anser att det inte funnits några liknande händelser i Sverige.

– Det är historiskt intressant eftersom det inte finns paralleller bakåt i tiden. Diplomaten Gustaf Mauritz Armfelt dömdes för att ha försökt störta kungen i slutet av 1700-talet. I Anna Lindstedts fall handlar det om att hon misstänks för att ha agerat på egen hand utan klartecken från UD, säger Thomas Roth.

Målet mot Anna Lindstedt

Brott mot rikets säkerhet

Anna Lindstedt förnekar brott men åtalas för egenmäktig förhandling med främmande makt vilket ingår i brottsbalkens kapitel 19. Där återfinns andra brott mot rikets säkerhet som högförräderi, grovt spioneri och trolöshet vid förhandling med främmande makt.

De två svenska storspionerna Stig Wennerström och Stig Bergling var inte diplomater utan tillhörde försvarsmakten.

Den pensionerade svenske diplomaten Rolf Gauffin greps 2001 tillsammans med sin fru på flygplatsen i New Delhi i Indien sedan man hittat kontanter och värdepapper för 11 miljoner kronor i deras handbagage. Foto: AP

Den pensionerade diplomaten Rolf Gauffin dömdes 2001 i en indisk domstol för valutasmuggling. Han ertappades på New Delhis flygplats med 11 miljoner kronor i sitt handbagage. Gauffin reste på diplomatpass trots att han lämnat sin tjänst som ambassadör. Han fick sitta ett halvår i indiskt fängelse innan han frigavs mot en halv miljon i borgen.

Kritik för tyskvänlighet

Arvid G. Richert var svenskt sändebud i Tyskland under andra världskriget. Han blev hårt kritiserad efter kriget för sin alltför tyskvänliga attityd. Saken blev inte bättre när det uppdagades att en av hans kvinnliga medarbetare lämnat uppgifter till Gestapo. Efter några år utan arbetsuppgifter, så kallad disponibilitet, blev han ändå landshövding i Älvsborg.

Statuera exempel

– Att frånta en diplomat arbetsuppgifter kan vara ett sätt att statuera exempel för att markera missnöje och få ordning i leden. En diplomat har bara immunitet under tjänstgöring i utlandet men måste följa svenska lagar, säger Thomas Roth, förste intendent på Armémuseum.

Militärhistoriker Thomas Roth anser att åtalet mot Anna Lindstedt är unikt i svensk historia. Foto: SVT Nyheter/Ingrid Thörnqvist

Gustaf Mauritz Armfelt klarade livhanken trots att han dömts till dödsstraff. Han återgick i tjänst efter Gustav IV Adolfs trontillträde 1799 och skapade sig sedermera även en ny karriär i den ryske tsarens tjänst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Målet mot Anna Lindstedt

Mer i ämnet