Kvaliteten på de lågtrafikerade vägarna på landsbygden väntas bli ännu sämre. ”Det är inte acceptabelt”, säger Gunnel Cirverius, pressekreterare på Riksförbundet M Sverige. Foto: Mons Brunius/TT / M Sverige

Vägarna på landsbygden försämras – men prioriteras bort

Uppdaterad
Publicerad

Vägar i storstadsområden blir allt bättre men kvaliteten på de lågtrafikerade vägarna på landsbygden har under de senaste åren gått åt motsatt håll – och väntas bli ännu sämre. ”Inte acceptabelt”, säger Riksförbundet M Sverige, tidigare Motormännens riksförbund.

I Trafikverkets nationella plan, som slår fast hur man ska satsa 2018-2029, konstaterar myndigheten att det har skett ”en tydlig förbättring av tillståndet på vägar i storstadsområden”. Samtidigt står det klart och tydligt att tillståndet för de lågtrafikerade vägarna har utvecklats negativt.

När det gäller vägtyp 5 (vägar som är viktiga för landsbygden) och vägtyp 6 (lågtrafikerade vägar) är myndighetens egna bedömning att läget kommer att försämras de kommande åren och ytterligare avvika från underhållsstandarden för belagd väg.

Sveriges osäkra kurvor

”Inte okej”

Mest eftersatta är de lågtrafikerade vägarna i Västerbotten och Norrbotten, enligt Riksförbundet M Sverige. Det finns också en betydande skillnad i kvalitet mellan norr och söder och sämre vägar i skogs- och glesbygdslänen, skriver de i sin årliga Vägkvalitetsrapport från 2019.

Organisationen håller precis på att avsluta årets undersökning av Sveriges vägnät, som omfattar de större vägarna där man menar att en hög standard ska kunna förväntas. Men redan nu konstaterar Riksförbundet M att inte mycket har förändrats.

– Vi påtalar detta år efter år. Det är inte acceptabelt att det ska vara på det här viset, säger pressekreterare Gunnel Cirverius till SVT Nyheter.

– Generellt har vi hög vägkvalitet i Sverige men att det är sämre norröver är inte okej. Det leder till en försämrad trafiksäkerhet när vägarna inte underhålls men också ökade driftkostnader för staten. Och rent samhällsekonomiskt innebär det i längden större kostnader för alla transporter.

Högtrafikerade vägar prioriteras

Det är Trafikverket som ansvarar för skötsel och underhåll av det statliga vägnätet. En stor undersökning som SVT har gjort, och som omfattar 26 procent av vägarna, visar att över 15 000 kurvor på svenska landsvägar är felutformade – byggda så att det finns stora svårigheter att som förare klara av dem, även om man håller hastighetsbegränsningen.

I dagsläget bedriver myndigheten ett trafiksäkerhetsarbete på vägar med vägnummer mindre än 100 samt övriga vägavsnitt med en årsdygnstrafikmått på över 4 000 bilar per dygn. Det vill säga större och mer vältrafikerade vägar. Enligt Trafikverket finns 67 procent av dagens trafik på vägar med mycket god eller god säkerhetsklass, vilket omfattar 33 procent av det totala vägnätet.

Av de vägar som SVT har undersökt återfinns majoriteten av de felutformade kurvorna, nästan 14 000, på vägar som inte inkluderas i Trafikverkets arbete gällande Nollvisionen.

– Ju längre ut vi kommer i vägnätets kapillärer, desto större ansvar ligger på den enskilda därför att vägsystemet ser ut som det gör. Vår ambition är att nå hela vägen, men vi måste ta det i rätt ordning, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket till SVT Nyheter.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sveriges osäkra kurvor

Mer i ämnet