Simons pappa började missbruka redan innan Simon hade fötts, men det var när föräldrarna skilde sig och pappans företag gick i stöpet som missbruket eskalerade.
– Men jag ville ändå bo hos pappa, eftersom han köpte mig en cross, en go-cart och fyrhjuling. Många sa ”din pappa ljuger jättemycket och han gör dumma saker”, men jag sköt det ifrån mig och sa att han är världens bästa pappa. Pappa var störst bäst och vackrast i mina ögon.
Missade ett skolår
Simon fick ta konsekvenserna av pappans missbruk och frånvaro. Han låg vaken på nätterna och missade ett år av gymnasiet.
– Jag orkade inte gå till skolan och inte heller träna. Jag var bara hemma och satt vid datorn. Och så var jag orolig för pappa och undrade var han var och vad han gjorde. Man hörde saker på stan om honom.
Simon Stefansson har flera hemska minnen från sin barndom. Han minns när hans pappa blev misshandlad av personer som han var skyldig pengar. Han minns också en scen väldigt tydligt:
– Det var en onsdag och pappa hade varit ute och supit. Han frågade mig om jag känt hur en pistol kändes. Han hade en i handen. Jag kände på den, men efteråt kom jag att tänka på att jag inte vet vad pappa hade gjort med den och att mina fingeravtryck finns på den.
Fick hjälp
Precis som många maskrosbarn, barn som växer upp med en missbrukande eller en psykiskt sjuk förälder, tog Simon på sig skulden för sin förälders missbruk. Han ville egentligen flytta hem till mamma, där tryggheten och lugnet fanns, men han ville inte svika sin far.
Många maskrosbarn får ingen hjälp, eller hjälp alldeles för sent, när de själva börjar få problem. Men när Simon fyllt 16 fick han hjälp.
– Mamma nästan tvingade mig att gå till ”Barnungdomscenter”, där jag fick prata med en kille. Han hjälpte mig mycket och fick mig att förstå vad det var jag var inne i. Vi hade väldigt bra personkemi och han förtjänar beröm.
Vad hade hänt om du inte fått hjälp?
– Jag hade inte stått här och kunnat prata med dig. Jag hade inte kunnat resa mig och hade antagligen följt farsans fotspår.
Vad tror du det här programmet kommer att betyda?
– Jag hoppas att andra unga får hjälp och att det sporrar anhöriga att söka hjälp.
Premiär för Djävulsdansen
I dag bor Simon hos sin mamma och han tar igen sitt missade skolår. Han arbetar också som hockeytränare.
– Jag har insett att barnen ser mig som en pappa och en slags förebild, det var när jag insåg det som jag slutade se upp till min pappa.
I SVT:s dokumentärserie Djävulsdansen som har premiär i morgon får vi följa med när Simon konfronterar sin pappa.