Sedan dataskandalen kring Cambridge Analytica briserade har flera uppmärksammat hur man enkelt kan rensa bland apparna som samlar personlig information och ladda ner sin Facebook-data, alltså en kopia av den information man själv delat med sig av. Få tycks dock ha varit medvetna om möjligheten.
I höstas gjorde jag just det, och slogs då av hur enormt mycket jag utan större eftertanke har lämnat efter mig under mina elva år på plattformen.
Det var långt ifrån chockerande men ändå överväldigande, och stundtals oerhört pinsam läsning. Spår som jag naivt nog tänkt att jag röjt undan för flera år sedan: konversationer och chattar med gamla förälskelser och ragg från 2009, 2013 och 2016, som jag antog hade raderats när jag gick vidare med livet och raderade konversationen på Facebook, statusar som jag helst inte hade velat bli påmind om och otaliga bilder och videoklipp. Kort och gott mitt liv de senaste decenniet, samlat och nedladdningsbart som en zip-fil.
Trots det är den datan långt ifrån allt som sparas om oss. Facebook, Google och andra företag vet betydligt mer om mitt och ditt liv och hur vi beter oss och interagerar med varandra. Även utanför respektive plattformar. Att de därtill samlar och säljer vidare vår användardata i syfte att tjäna pengar på oss i form av riktad reklam har de flesta troligtvis koll på vid det här laget. Vår data är numera hårdvaluta på en marknad där vi är varan. Där vi betalar med vår tid och vårt engagemang. Utan att egentligen förstå hur.
Men allt fler tycks nu ställa sig frågan: Ska det verkligen få vara så här?
Tog hjälp av jurister
I oktober bestämde jag mig för att försöka få ut en kopia på min Instagram-data, och mer information om hur den används och delas med tredje part. Men det har under det senaste halvåret visat sig nära omöjligt att få svar på.
Tillsammans med en av SVT:s jurister skrev jag en begäran. Väl medveten om att Instagram, som köptes upp av Facebook för närmare sju miljarder kronor 2012, egentligen inte har någon skyldighet att besvara min förfrågan. För att den svenska personuppgiftslagen (PUL) ska vara lämplig krävs också att företaget är etablerat i Sverige. Instagram har varken något kontor eller någon filial i Sverige men uppger att ”information som samlas in av tjänsten kan lagras och behandlas i USA och i alla andra länder som Instagram, dess samarbetspartner och tjänsteleverantörer bedriver verksamhet i”. På Sveavägen 13 i centala Stockholm finns Facebook Sweden AB registrerat, dock utan några kontaktuppgifter.
”När du besöker tjänsten kanske vi använder cookies”
Ingenstans finns en angiven kontaktväg till Instagram. Vill man som användare få svar på frågor är det företagets så kallade hjälpcenter som gäller. Där återfinns sådant som communityregler, användarvillkor och företagets sekretesspolicy, där man bland annat listar vad företaget samlar in: användarnamn, ditt lösenord, e-postadress, användarinnehåll (till exempel foton, kommentaren och annat material) som du publicerar via tjänsten och metadata.
Under avsnittet ”cookies och liknande tekniker” står att läsa:
”När du besöker tjänsten kanske vi använder cookies och liknande teknik som pixlar, 'web beacons' och lokal lagring för att samla in information om hur du använder Instagram och erbjuda dig olika funktioner.
Vi kan komma att anlita annonsörer eller andra partnerföretag som visar annonser eller tjänster på dina enheter. Dessa kan använda cookies eller liknande tekniker som kommer från oss eller tredje part.”
Vad det innebär rent konkret för min personliga data vet jag fortfarande inte.
”Inte fått annat än på sin höjd standardsvar”
Jag skickar min begäran till den enda adress jag kan hitta: en halvt undangömd pressmejl. Presenterar mig som reporter på SVT, men får trots flera mejlförsök inga svar. Inte heller på brevet jag har skickat till Facebooks europeiska huvudkontor på Irland.
Mars börjar nu närma sig sitt slut och jag har ännu inte hört något.
Däremot har jag lyckats få kontakt med Peter Münster, Facebooks nordiska kommunikationschef. Han svarar via mejl efter att själv ha kontaktat Instagram-teamet i Kalifornien, med information som han beskriver som ”bakgrund, inte för citering”. Det är en punktlista som bland annat innehåller en länk till Instagrams sekretesspolicy (som jag redan läst flera gånger) och ett klargörande att allt Instagram gör överensstämmer med de krav som ställs på företag etablerade i USA, under övervakning av Federal Trade Commission.
Trots upprepade försök att få svar på vem jag ska kontakta med min begäran – jag har till och med skickat ett meddelande till Facebook på Facebook – har jag under dessa månader inte fått annat än på sin höjd standardsvar. Hänvisningar till företagets olika policys där de beskriver hur de samlar in, använder, delar och skyddar information. Som säger allt och ingenting på samma gång. Förra månaden fick jag en länk till sidan där jag kan ladda ner min Facebook-data (”det verkar besvara många av dina frågor”). Nej, inte alls faktiskt. Och den har jag redan laddat ner.
Jag antar att det inte blir tydligare (läs: otydligare) än så här.
Facebook är inga välgörare
Till Instagram och moderbolaget Facebooks försvar så är de precis så tydliga och transparenta som lagarna som reglerar deras verksamheter kräver. Likaså Whatsapp och Messenger som företaget också äger.
Facebook är trots allt ingen myndighet som måste ge oss några svar och det är inte en slump att man inte har en kundtjänst. Vi må känna oss som hemma och vräka ut våra liv på olika sociala medier-plattformar men de är inga välgörare. De ägs av privatägda amerikanska mångmiljardbolag och det är business. Vad du själv kan göra är att kolla dina säkerhetsinställningar på apparna du använder – eller radera dem.
