I Svågadalen i Hudiksvalls kommun är det sen 1996 invånare utan partitillhörighet som vart fjärde år röstas fram av de boende i området att styra. Sju ledamöter väljs till Svågadalsnämnden där de ansvarar för förskola, skola, äldreomsorg, kultur, fritids- och landsbygdsutveckling.

– Här jobbar vi med sakfrågor och vi hamnar aldrig i politiska diskussioner utifrån partibeteckning, säger Ann-Marie Rosvall, kandidat i valet.

Personen i fokus

För väljarna finns det inte några politiska ideologier att para ihop med kandidaterna. Informationen om de 17 personer som ställer upp i valet kommer från ett fåtal invånarträffar där de kan presentera sig själva. Och ett informationsblad har skickats ut till de boende där alla kandidater har skrivit en egen introduktion om vilka de är och vad de vill åstadkomma. De personer som SVT har pratat med säger att deras nämndpolitik är bättre för bygden än den traditionella kommunpolitiken.

– Jag tror det är ett bra system för att vi ska kunna samarbeta här och att inte folk utifrån ska styra och ställa hur det ska vara, säger Amanda Brink, kandidat i valet.

Låga valsiffror kan försvåra

Den lokala demokratin i Svågadalen har omkring 13 miljoner kronor till sitt förfogande från Hudiksvalls kommun och i området bor det ungefär 600 personer. Förra valet röstade omkring 60 procent av de omkring 400 röstberättigade. För att nämndsystemet ska få gälla även i fortsättningen krävs att väljarantalet inte är för lågt.

SVT träffade invånare i Svågadalen som ska rösta och frågade hur de resonerar kring systemet med personval utan politiska partier.

– Jag tänker på hur engagerad personen varit om det är i en intresseförening eller i byalaget. Men det känns inte så svårt att välja även om man inte vet allt om en person, säger Marianne Tunhult, Svågadalsbo.