Vi träffar Katarina Rogerstam i Bua hamn där kärnkraftsreaktorerna tecknar upp sig som en siluetter på andra sidan vattnet, en kilometer bort.
Här växte Katarina upp som barn i en av alla familjer som flyttade hit på 1970-talet samtidigt som Ringhals kärnkraftverk byggdes och expanerade.
Enorma arbetsmöjligheter
På mindre än tio år växte byn från ett fiskeläge med några hundra invånare till ett samhälle på 2000 personer med skolor, förskolor och affärer.
– Med de exploateringar som gjordes här och all infrastruktur runt omkring skapade det enorma arbetsmöjligheter för våra föräldrar, säger hon.
Jobbar på kärnkraftverket
Men är inte barnen här i Bua rädda för att bo så nära ett atomkraftverk, frågade sig reportern i SVT:s Barnjournalen 1979 i ett reportage härifrån som gjordes efter Harrisburg-oyckan i USA.
Katarina var en av fyra barn som då intervjuades. tre av dem, bland andra Katarina själv, har sedan gjort yrkeskarriär inne på kärnkraftverket.
I klippet ser du när hon tillsammans med SVT:s reporter återser inslaget 40 år senare.
Avveckling ett verkligt beslut
Nu är det bara ett halvår kvar tills reaktorn på Ringhals 2 ska stängas av.
Katarina är i dag biträdande chef för teknikavdelnignen som bland annat arbetar med förberedelserna för det.
– Utanför tror jag inte man riktigt förstår att det är ett verkligt beslut. Jag hör bland vänner och familj att de tror att Ringhals 1 och 2 kommer gå vidare. Men det gör de inte, säger Katarina Rogerstam.