Hör om nätverksdebatten som uppstått efter att den rekordstora knarkrättegången är avslutad. Foto: Polisen/Jan Emanuelsson

Efter Drottninghögsmålet – infekterad konflikt om ”nätverk”

Publicerad

Tolv unga män på Drottninghög beskrevs som ett nätverk, enligt polis och åklagare sålde de narkotika organiserat och systematiskt. Men domen visade något helt annat – något åklagare reagerar på i efterhand.

– De sålde frekvent, det var deras marknad, säger Cathrine Bengtsson, en av åklagarna i målet.

Det är en av Sveriges längsta rättegångar under de senaste 20 åren. Den föregicks av ett omfattande polisarbete, där de hade span på tolv unga män under en längre tid.

Männen beskrevs som ett nätverk som hade monopol på Drottninghög. När domen föll blev de rättsliga följderna dagsböter.

Kriminella nätverk i Helsingborg

Gick aldrig leda i bevisning

Bevisningen räckte inte till. Personerna ansågs inte fungera som ett nätverk.

– Det är naivt att tro att de inte jobbade tillsammans och i samförstånd, säger åklagaren Cathrine Bengtsson.

Men är det inte hårt att fortfarande kalla personerna för ett nätverk – ingen har ju lyckats bevisa det?

– Vi ansåg ju att de begått det tillsammans och i samförstånd, som vi menar är ett nätverk, säger hon.

Advokat: ”Man går runt och skuldbelägger människor”

Att åklagarsidan fortsätter att beskriva männen som ett nätverk får advokaten Byron Törnström att bli förbannad.

– Det är fel, man går runt och skuldbelägger människor mot bakgrund av en myndighet som påstår att vi har bevis för det, men visa bevisen då, säger han.

Hör om den infekterade narkotika- och nätverksdebatten som uppstått efter rättegångens slut.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriminella nätverk i Helsingborg

Mer i ämnet