Hösten 2018 kom larmet. Dricksvattnet vid Arvidsjaur flygplats var förorenat av PFAS, ett samlingsnamn för högflourerande ämnen som bland annat finns i brandskum. Forskare vid Göteborgs universitet startade en studie där de tog blodprov på 17 anställda vid flygplatsen.
– De första proverna visade att de anställda fått i sig rätt så rejäla halter av de här ämnena. Samtidigt hade de betydligt lägre halter än befolkningen i Ronneby, som under lång tid var utsatta för PFAS, berättar Kristina Jakobsson, forskare vid Göteborgs universitet.
En del ämnen stannar kvar längre
Blodprover fortsatte att tas under ett halvårs tid och forskarna kunde se att personernas kroppar gjorde sig av med vissa av PFAS-ämnen relativt snabbt, medans andra ämnen stannar kvar betydligt längre.
– En del av PFAS-ämnen lämnar kroppen långsamt, det tar tre till fem år, eller ännu längre, innan halterna hinner sjunka till häften. För andra PFAS-ämnen går det betydligt fortare och det råkar vara sådana ämnen som industrin istället vill använda.
”Vi vill ge lugnande besked”
I dag renas dricksvattnet på Arvidsjaurs flygplats. Men hur kan de ämnen som personalen redan fått i sig komma att påverka deras hälsa i framtiden?
– Om man tittar på stora grupper av människor kan man se en viss påverkan på kolesterolhalter och hormonnivåer, men det är variationer som ligger inom den normala variationen mellan olika människor. Vi vill ge lugnande besked. vi tror inte man kan bli sjuk av det här, säger Kristina Jakobsson.