Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet lämnade i fjol in en skrivelse där de krävde att gruvbolaget Jokkmokk Irone Mines AB ska förtydliga frågan om möjliga konsekvenser för världsarvet Laponia vid en gruvetablering. Enligt Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet bör bolagets gruvansökan avvisas om bolaget inte gör en komplettering.

Begränsad betydelse

Nu har gruvbolaget lämnat in en fördjupad konsekvensanalys som beskriver att den planerade verksamheten har begränsad betydelse för Laponias natur– och kulturvärden. Enligt bolaget är rapporten baserad på tidigare dokument från ansökan om bearbetningskoncession, nämligen miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), rennäringsanalysen, transportutredning med mera.

Världsarvet Laponia har både naturvärdeskriterier och kulturvärdeskriterier och därför har bolaget valt att analysera delarna var för sig, skriver Jokkmokk Irone Mines i sin rapport. Enligt rapporten ska den planerade gruvan inte medföra att de kulturbaserade kriterierna för Laponia påverkas på ett betydande sätt. Och den påverkan som direkt berörda samebyar kan utsättas för ska kunna begränsas till måttlig genom tillämpande av skyddsåtgärder, försiktighetsmått och kompensation. Enligt Jokkmokk Irone Mines blir det heller ingen påverkan på de naturvärdesbaserade kriterierna då de utpekade delarna inte berörs av den planerade gruvverksamheten. Kallakgruvan är tänkt att ligga intill världsarvet Laponia.

Inget svar på transporter

Hur mycket malmtransporter kan påverka Laponia är svårt att veta idag, enligt rapporten. Detta då projektet är i ett ännu relativt tidigt skede och någon slutgiltig lösning för hur transporterna av malm ska ske har ännu inte fastställts.