När Lena Lundqvist, ordförande i bröstcancerföreningen Hilda i Örebro, gjorde sin egen rekonstruktion 2007 i Örebro var ingreppet fortfarande ovanligt. Foto: TT/SVT

Föreningen för bröstcancerdrabbade: ”Vården förändras och förbättras hela tiden”

Publicerad

För 20 år sedan handlade samtalen om överlevnad. Idag stöttar bröstcancerföreningen Hilda i Örebro sina medlemmar med alla sorters frågor. Utvecklingen går snabbt framåt – men fortfarande ligger en hel del ansvar på patienten när det gäller information.

Ordförande Lena Lundqvist i bröstcancerföreningen Hilda i Örebro har besegrat cancern tre gånger. Liksom de övriga medlemmarna i föreningen kan hon konstatera att utvecklingen går framåt. Inte bara den medicinska.

– I dag har vi medlemmar som inte bryr sig ett dugg om någon ser att de bara har ett bröst, eller inget bröst alls. Vi har de som tycker det funkar bra med lösa proteser i bh:n och de som vill göra en rekonstruktion omedelbart. Så vi möter hela skalan.

Många saknar information

Däremot finns det fortfarande sådant som skulle kunna bli bättre inom vården och stödet för bröstcanceropererade.

– Brist på information är fortfarande en fråga som många tar upp. Vad får man veta inför sitt ingrepp? Vad händer sen? Trots att vi idag har egna vårdplaner är det inte alltid de stämmer.

Olika läger inom läkarkåren

Och fortfarande får man ta reda på mycket själv när det gäller sådant som bröstrekonstruktioner.

– Där finns det också olika läger inom läkarkåren som tycker att man ska göra si eller så, och man får inte ge sig om man tycker att man har fått dålig information. Det är läkarnas uppgift att se till att man både får och förstår informationen.

Chatt: Ställ din fråga till bröstcancerföreningen

Hej och tack för de frågor som kommit in under förmiddagen. Vi kommer nu att avsluta chatten. Lena Lundqvist hälsar att det går jättebra att vända sig till föreningen Hilda om nya frågor dyker upp.

Tack för visat intresse. Hela vår rapportering kring ämnet går att nå på vår sajt.

Maria • Hej, jag har högre risk för bröstcancer på grund av ärftlighet och har möjlighet att operera bort brösten preventivt. Vad tycker du jag ska tänka på inför att ta ett sådant beslut?

Lena Lundqvist svarar:

Detta är en fråga som du måste diskutera med din läkare. Inte bara en gång utan flera gånger eftersom det är ett svårt beslut att ta. Du måste bearbeta frågan från olika vinklar och det är bara du själv som kan komma fram till vad som känns bäst för dig.

Vi har några unga kvinnor i föreningen i din situation som valt att ta bort brösten och ersätta med rekonstruktioner på grund av att ett eventuellt cancerbesked är för svårt att leva med.

Vill du prata med någon som ställts inför samma svåra val så kan föreningen Hilda förmedla en kontakt.

Ingen ska behöva vara ensam med sin bröstcancer!

L • Hur ofta ska man känna på brösten? Och hur vet man om något är fel?

Lena Lundqvist svarar:

Självundersökningen är viktig! Som ung kvinna ska du lära känna dina bröst och vilka knölar som finns i dem. Bästa tiden att undersöka dem är veckan efter mens då brösten är som mjukast. En bra idé är att ladda ner appen "Klämdagen" där du automatiskt får en påminnelse en gång i månaden. Du bestämmer själv datum. I appen får du också lära dig hur du ska göra.

De flesta som börjar känna på sina bröst tycker att det är jättekonstigt med alla knölar och blir oroliga. Men är du ung så ge dig själv tid att lära känna brösten. Många knölar är naturliga och finns alltid där.

Känner du till dina knölar i dina bröst är det lättare att upptäcka om det dyker upp en ny. Den bör i så fall undersökas av sjukvården.

Självundersökning är ett bra komplement till mammografi eftersom den inte är hundraprocentig.

Kimmi • Hej! Kan en bröstcancer sprida sig och ge upphov till t.ex. en lungcancer?

Lena Lundqvist svarar:

Spridning efter bröstcancer kan ske till lungorna men är mindre förekommande än de vanligaste spridningsområdena skelett, hjärna och lever. Risken för spridning till lungorna är större för kvinnor som fått strålning och är rökare.

henrik, 29 • jag tyckte det var jättesvårt när mamma fick bröstcancer för två år sedan, att veta hur "engagerad" jag skulle va som anhörig. det var ju verkligen (och är ju fortfarande) hennes egen fight så att säga, samtidigt vill jag inget annat hellre än att vara ett stöd.

hur tycker du att jag som anhörig ska tänka kring detta? hur är jag bäst stöd för mamma?

Lena Lundqvist svarar:

Det beror väldigt mycket på hur din mamma är och hur hon vill prata om sjukdomen. Jag tycker du förklarar för din mamma att du behöver få veta. Jag föreslår du ställer dina frågor till henne och talar om att du vill vara ett stöd under sjukdomstiden.

Du kan exempelvis fråga om du får följa med under sjukdomsbesöken eller bara ta långa promenader med henne och prata.

Du skriver att det är hennes egen fight men är det verkligen det? Alla i familjen blir berörda när någon drabbas av cancer. Din mamma kanske vill skydda dig genom att inte prata om sjukdomen men effekten kan bli tvärtom. Du blir orolig och får många frågor inom dig.

Jag märkte själv när jag blev sjuk att öppenheten skapade förtroende från båda håll.

Annette • Har gjort mastektomi på vänster sida för tre år sedan. Jag har blivit erbjuden en rekonstruktion med tekniken att ta ryggmuskeln och dra fram den. Det som gör mig väldigt tveksam är vad som händer med styrkan i ryggen. Finns det någon forskning om vilka men man får i ryggen, svaghet, värk mm

Lena Lundqvist svarar:

Det pågår forskning men jag själv har inte sett något färdigt publicerat resultat. Men vi är många i föreningen Hilda som gjort rygglambå och återfått full styrka.

Jag har själv gjort det. Det enda jag känt är att om jag simmar långt så blir jag trött i ryggmuskeln. Inga övriga men.

Från och med nu går det att chatta med bröstcancerföreningen Hildas ordförande, Lena Lundqvist, om bröstcancer och bröstrekonstruktion.

Välkomna!

Mer om bröstrekonstruktion

  • Rekonstruktionen av bröstet kan påbörjas samtidigt som bröstcancern opereras bort (direktrekonstruktion) eller utföras vid ett senare tillfälle (senrekonstruktion)
  • Ett rekonstruerat bröst liknar inte alltid det ursprungliga bröstet, vilket innebär att man ibland opererar även det friska bröstet för att få en bättre symmetri
  • Det kan krävas flera operationer och i genomsnitt tar det cirka ett och ett halvt år, inklusive tatuering av bröstvårta, innan rekonstruktionen är helt klar
  • Rekonstruktion av bröstvårta och vårtgård görs oftast vid ett separat tillfälle
  • Senrekonstruktionen kan oftast påbörjas ett år efter avslutad behandling
  • Vid rekonstruktion kan man antingen använda sig av implantat som innehåller silikon och/eller koksalt, vävnadsmatrix som kommer från djur eller kroppens egna vävnader som muskel, fett och hud

Källa: Cancercentrum

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Cancervård Örebro

Mer i ämnet