Enligt nuvarande regler blir en dömd brottsling villkorligt frigiven efter att två tredjedelar av fängelsestraffet är avtjänat. Endast om det finns synnerliga skäl kan frigivningen skjutas upp.
Diskussionen kring den villkorliga frigivningen blossade upp i samband med att Hagamannen – en av Sveriges värsta sexualförbrytare – frigavs trots att återfallsrisken bedömdes som hög.
Nu sker samma sak igen.
Serievåldtäktsmannen som satte skräck i Örebro kommer till hösten att bli frigiven trots att Kriminalvården bedömer återfallsrisken som hög.
Öppnar för att avskaffa
När vi ställer frågan till riksdagspartierna svarar fem av åtta partier att de vill se hårdare straff och att allt fler brottslingar ska avtjäna längre tid i fängelse.
– Vi vill skärpa lagstiftningen och anser att principen med automatisk villkorlig frigivning ska slopas. Döms man till sex års fängelse ska man sitta av hela straffet, säger Roger Haddad som är liberalernas rättspolitisketalesperson.
De övriga allianspartierna och Sverigedemokraterna är på samma linje.
– Vi vill ta bort möjligheten till villkorlig frigivning om det inte föreligger särskilt starka skäl för det, skriver Adam Marttinen som är Sverigedemokraternas rättspolitiskatalesperson.
– Vi vill att man ska avtjäna en större del av straffet. Vi anser att villkorlig frigivning endast ska ske undantagsvis och tidigast efter tre fjärdedelar av strafftiden, svarar moderaten Tomas Tobé.
Ett parti vill behålla
Det enda partiet som säger sig vilja ha kvar den villkorliga frigivningen är Västerpartiet. De vill istället se ett ökat samarbete mellan Kriminalvården och kommunerna.
– Det måste vara lätt och smidigt att gå från anstalt till samhället. Här finns stora utmaningar som samhället måste ta tag i. Vi vill se större samarbete mellan Kriminalvården och kommunerna, säger vänsterpartiets Linda Snecker.