När min kollega Ulf Persson och jag började granska stödet till unga vuxna med en funktionsnedsättning fick vi in hundratals berättelser.
Många som hörde av sig hade gått i särskola, behövde mycket stöttning – i vardagen och med sin ekonomi – och deltog i daglig verksamhet.
Nu bedömdes de istället kunna ta ett vanligt jobb, via Arbetsföremedlingen.
Hamnade hos kronofogden
Men många som blev av med aktivitetsersättningen från Försäkringskassan fick inget annat jobb utan tvingades istället söka försörjningsstöd via socialtjänsten eller leva på stöd från anhöriga.
Rätt många hamnade hos kronofogden.
Dåvarande socialförsäkringsministern blev lika förvånad som jag. Så här ska det inte fungera, sa Annika Strandhäll (S) till SVT då. Och senare upprepade nuvarande ministern Ardalan Shekarabi (S) samma ord.
Men någon lagändring behövdes inte, enligt ministrarna. Det var tillämpningen av reglerna som skulle ändras.
Vår granskning fortsatte och vi kunde visa att det hade skett en kraftig ökning av antalet unga med funktionsnedsättning som nekades aktivitetsersättning. Och att många av dem hänvisades till socialtjänsten.
Varför blir det så här?
Varför blir det så här? Jo enligt reglerna ska Försäkringskassan pröva om de skulle kunna klara ett vanligt jobb – utan att jobbet behöver finnas på riktigt.
Martin fick till exempel veta att han skulle kunna hitta ett vanligt jobb om väldigt omfattande anpassningar gjordes. Att ett sådant jobb inte fanns enligt Arbetsförmedlingen, det behövde Försäkringskassan inte bry sig om.
Efter vår granskning utökade regeringen utredningen om sjukersättningen så att den även skulle handla om unga personer mellan 19 och 29 år. Nu ansåg ministern att lagen behövde ändras för att så många unga for illa.
Frågan var egentligen inte ny
Men frågan var egentligen inte ny. Redan i november 2017 skrev Försäkringskassan själva till regeringen och påtalade problemet.
Myndigheten skrev att de ville att reglerna skulle ändras så att det blir en “rimligare bedömning” där man prövar arbetsförmågan mot jobb som faktiskt finns i verkligheten istället för “mot ett teoretiskt begrepp vars förankring i verkligheten inte kontrolleras”.
Och idag, fyra år senare, föreslår alltså även en statlig utredning att reglerna ska ändras så att unga personer med en funktionsnedsättning inte ska bedömas mot jobb som bara finns i fantasin.
Nästa fråga är om en majoritet av riksdagsledamöterna kommer att rösta ja till en sådan förändring.