Plastföroreningarna i Vättern kan vara värre än i haven

Publicerad

Att plastfragment förorenar haven i stor omfattning har uppmärksammats de senast åren. Men nu är det dags att undersöka hur det ser ut i våra fyra största sjöar.

Det är första gången mikroskräp undersöks i den här omfattningen i sötvatten. Tidigare undersökningar från Mälaren och Vättern visar att halterna av mikroplast i våra stora sjöar kan vara värre än i haven.

– Vi har bara sett början på problemet än så länge. Trenden är att plasthalterna ökar, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet.

Att plastföroreningar är ett stort och ökande problem i haven är väl känt, men nu är det dags att undersöka halterna i våra fyra största insjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Även i Munksjön kommer det att tas prover.

LÄS MER: Dolda plasten i dina kläder – så förpestar den havet

Bryts inte ner

Undersökningarna i Vättern och Vänern sker denna vecka och nästa. Halterna ska mätas och man ska försöka ta reda på var plasterna kommer ifrån.

Naturen kan inte helt bryta ner plast. Istället bryts den ner i mindre och mindre delar. Ju mindre partiklar, desto större är risken att sjöarnas djur och i slutändan även vi människor får dem i sig.

LÄS MER: Har du koll på mikroplasten i ditt badrumsskåp?

Fler miljögifter

Det finns också tecken på att mikroplaster kan binda till sig andra miljögifter utöver de som plasten redan innehåller, vilket i så fall skulle förvärra problemet.

LÄS MER: Hela skärgården förorenad av mikroplast

Undersökningen genomförs i samarbete mellan ett stort antal myndigheter, forskare och ideella organisationer, däribland Vätternvårdsförbundet och Vänerns vattenvårdsförbund.

Fakta: Definition av mikroplast

Visa

Mikroplast är partiklar mindre än 5 mm. De kan ha många olika former såsom sfärer, pärlor, pellets eller fibrer.

Mikroplasten delas in i primär och sekundär mikroplast. Primär mikroplast är den plast som används som råvara för plastindustrin, till exempel plastpellets. Andra exempel är slipmedel i kosmetika, rengöringsprodukter (kroppsskrubb, tandkräm) och läkemedel.

Med sekundära mikroplaster menas små plastpartiklar som bildas genom slitage eller nedbrytning, till exempel däckslitage eller nedbrytning av större plastskräp (tex plastflaska) under inverkan av sol och värme ute i vattnet. (Naturvårdsverket & IVL, 2016).

Källa: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Plast ett gissel för sjöfågel

Visa

Till havs, där plasten dominerar bland skräpet, drabbas djuren hårt.

Av stormfågeln i Nordsjön hade 95 procent av de undersökta fåglarna plastskräp i sina magar.

55 procent av stormfåglarna i Skagerrack hade plast i magarna.

Även många andra djur har fått i sig plast:

11 procent av undersökta sälar hade plast i sina magar.

48 olika arter av val (56 procent) har påträffats med marint skräp i sina magar. Det gäller både tandvalar och bardvalar.

I sill, vitling, kolja och torsk, alla vanliga matfiskar i Nordsjön, påträffas plastskräp som fiskarna misstagit för mat.

83 procent av trålfångade havskräftor i Skottland hade fått i sig plast.

Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem.

Källa: Håll Sverige Rent/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer