Se Elisabeth Nilsson i några korta återblickar från åren som landshövding. Foto: Mimmi Moberg/SVT

Stålkvinnan slutar som landshövding

Uppdaterad
Publicerad

Östergötlands landshövding Elisabeth Nilsson slutar sitt uppdrag den sista augusti och flyttar tillbaka till Nyköping. Efter åtta år på posten tackar därmed länets första kvinnliga landshövding för sig.

I åtta år har hon representerat Östergötland som länets landshövding. Och det hela började med ett telefonsamtal.

– Jag satt i bilen och blev uppringd av statssekreteraren på finansdepartementet och han frågade rakt på sak om jag ville bli landshövding i Östergötland, berättar Elisabeth Nilsson.

Linköping

Det var inte självklart att tacka nej, men efter att hon diskuterat saken med sin make Arne så tackade hon ja till uppdraget.

Kometkarriär i SSAB

Elisabeth Nilsson växte upp i Kalix kommun i Norrbotten, tog examen som en av Sveriges första kvinnliga bergsingenjörer och gjorde sedan kometkarriär inom stålföretaget SSAB.

Att hon skulle bli chef och företagsledare, eller för den delen landshövding, var inget hon planerat. Vid 32 års ålder erbjöds hon sitt första chefsuppdrag.

– Jag sa nej! Jag ville inte bli chef, det verkade så kämpigt och man fick bara skäll från alla håll och kanter.

Men efter en tids tjat så ändrade hon sig.

– Då insåg jag att man kunde påverka och fick inflytande, sedan dess har jag varit chef.

Många utmaningar

Under sin tid som statens förlängda arm har hon inte bara klippt invigningsband utan också ställts inför varselvåg i Norrköping, mjältbrandsutbrott vid Omberg, flyktingkris, griskris, ett antal turer kring Ostlänken och planerandet kring ny länsindelning.

Med en bakgrund som företagsledare har det dock varit företagandet som ofta stått i centrum.

– Många kanske tänker på de stora bolagen men för mig som växte upp på ett litet jordbruk är det extremt viktigt hur det går för lantbrukarna. Det är ju basen för att vi har mat på bordet.

Att hon kommer från en jordbruksfamilj är något hon ofta talat om och velat lyfta fram. Kanske för att inspirera andra att tro att allt är möjligt.

– Vem som helst kan klättra till en mycket hög position. Man behöver inte ha ett tjusigt efternamn, man kan heta Nilsson.

Inget pensionärsliv som väntar

Elisabeth Nilsson berättar om sina föräldrar som gick bort för många år sedan.

– Om de visste att jag blivit landshövding, ja då skulle de tycka att det var helt fantastiskt.

Att hon nu lämnar uppdraget som landshövding innebär inte att hon ska leva pensionärsliv. Förutom en rad styrelseuppdrag är hon ordförande för Riksorganisationen för allmänna försvarsföreningen och vice ordförande för Sörmlandsleden.

Första september efterträds Elisabeth Nilsson av Carl Fredrik Graf.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Linköping

Mer i ämnet