Skåne

Färre skottlossningar har inträffat i Malmö sedan ”Sluta skjut” infördes, men det går ännu inte att slå fast vad det beror på, menar forskare vid Malmö universitet. Foto: SVT

Färre skjutningar under ”Sluta skjut” – men svårt att veta varför

Uppdaterad
Publicerad

Det har inträffat färre skjutningar i Malmö sedan projektet Sluta skjut startades – men det är för tidigt att säga hur mycket som är satsningens förtjänst.

Den slutsatsen har forskare vid Malmö universitet kommit fram till efter att ha utvärderat projektet som redan förlängts och tagits efter av andra städer.

Färre skjutningar än innan och färre än Stockholm och Uppsala under samma period. Det hade Malmö under de två år som Sluta skjut var ett pilotprojekt, det vill säga 2018 till 2020.

Men de kriminologer vid Malmö universitet som på Brottsförebyggande rådets uppdrag undersökt hur projektet fungerar säger att det behövs mer tid. Att projektet startade i en period då skjutningarna minskade i Malmö gör det också svårt att peka på vad som är orsak till minskningen.

Men att metoden, som hämtats från USA, går att använda under svenska förhållanden och att den kan testas av fler städer, slår de fast. Göteborg, Uppsala och Stockholm finns bland de städer som visat intresse för att göra ett försök.

Morgan Johansson: Viktigt hjälpa avhoppare

Justitieminister Morgan Johansson (S) är nöjd med forskarnas resultat, även om de inte kunnat slå fast orsaken till minskningen.

– Vi kommer fortsätta se till att den här kan utvecklas över landet.

Han säger att nyckeln är att inte att bara utöva polisiära påtryckningar mot de tungt kriminella, utan samtidigt kunna erbjuda en fungerande avhopparverksamhet för att hjälpa dem som vill lämna kriminaliteten.

I klippet kan du höra en av forskarna om projektets svårtolkade resultat, samt Morgan Johansson om varför han trots det vill se Sluta skjut i fler städer.

Fakta: Sluta skjut

Projektet ”Sluta skjut” har testats i Malmö och metoden var ett samarbete mellan Malmö stad, polisen, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet.

Metoden bygger på en amerikansk förlaga under namnet ”Group Violence Intervention”. Den består av tre delar: Att framföra ett moraliskt budskap från samhället att våld inte tolereras, att framföra att framtida våldshandlingar kommer att få lagliga konsekvenser och att erbjuda hjälp från socialtjänsten till dem som vill ha det.

Den bygger på insikten att de kriminellt aktiva grupperna utgör en minimal del av befolkningen, men står för en stor del av våldsbrotten.

Metoden utgår också från att intern gruppdynamik och hederstänkande på gatunivå driver våldet mellan kriminella grupper och individer.

Metoden bygger på samarbete mellan rättsväsende, samhällsrepresentanter (till exempel brottsutsatta eller före detta kriminella) och socialtjänst.

Gruppen bjuder in till individuella möten med gängmedlemmar. Där betonas att det individen gör påverkar alla medlemmar i det kriminella gänget.

Metoden har prövats i ett 60-tal amerikanska städer och har även testats i Skottland.

Källa: National Network for Safe Communities, Malmö stad.

(TT)

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.