Vid busskuren på Löpargatan i Landskrona blev en 74-årig man i hjälkörd i början av juli 2011, i bilen satt fyra personer som greps en bit från platsen efter olyckan. En omfattande utredning drogs igång och polisen skickade prover till SKL för att försöka säkerställa vem av personerna som satt vid ratten.

– Det är ju alltid avgörande såklart. I ett fall där det inte finns några vittnen och de misstänkta inte vill uttala sig så är det ju oftast DNA och de tekniska bitarna som kan binda någon till brottet, säger My Othind utredare på polisen.

Men på Statens kriminaltekniska laboratorium lider man av underbemanning.

– Det som händer är att de oprioriterade ärendena läggs lite på hög, och vissa typer av ärenden har vi haft nu som har legat ganska länge, säger Tore Olsson, myndighetschef på SKL.

Bekymmersamt

SVT:s undersökning visar att polismyndigheten i Skåne tycker att den generella handläggningstiden hos SKL har ökat och att handläggningen av allvarliga våldsbrott tar längre tid.

– Det är ju bekymmersamt om man känner det ute på myndigheterna. Vi har inte riktigt den känslan av att man verkligen har så stora bekymmer, säger Tore Olsson.

I fallet med den 74-åriga mannen som kördes ihjäl i Landskrona så var det ett av proverna som tog extra lång tid, en såkallad fiberplastfusion, som skulle kunna peka på vem som satt vid ratten när 74 åringen dödades. Det tog sex månader innan provsvaret kom tillbaka.

– Den som har tagit mest stryk är ju familjen. Det är klart att man tycker att det är jättejobbigt att hela tiden få ringa och tala om att det har varit en fördröjning och att den beror på att de har väldigt mycket att gör, säger My Othind.

SKL rekryterar nu nya medarbetare och de hoppas att det ska korta väntetiden för polisen.

– Men vi har ju samtidigt byggt upp en obalas som kommer att ta tid att beta av, säger Tore Olsson på SKL.