Södertälje

Riksdagsledamoten Anders Hansson (M) ifrågasätter rätten till fri kostnad för tolk inom bland annat rättsväsendet. Den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov har under rättegången tillgång till tre tolkar. Foto: Riksdagen/TT.

Han vill lägga tolkkostnader på den enskilde

Uppdaterad
Publicerad

Kostnader för tolkning inom rättsväsendet har ökat markant de senaste åren och det är skattebetalarna som står för notan. Men det vill riksdagsledamoten Anders Hansson (M) nu ändra på.

2016 blev ett rekordår i Södertälje tingsrätt. Aldrig tidigare har domstolstolkar kostat så mycket, visar fakturor som SVT granskat.

Rätten till tolk i domstol regleras i förvaltningslagen och Rättegångsbalken. Alla personer som vill ha en tolk när de har med myndigheter att göra, har rätt till kostnadsfri tolk.

Men i framtiden skulle det kunna se annorlunda ut – om riksdagsledamoten Anders Hansson (M) fick igenom sitt förslag till lagändring.

– Du ska alltid ha rätt till tolk om du anser dig behöva det. Men frågan som jag tar upp i min motion är om det är rimligt att staten står för hela kostnaden om du har varit i landet under ganska lång tid då man faktiskt kan förutsätta att du kan svenska språket, säger han.

– Den här utvecklingen gäller ju inte bara inom domstolarna, det handlar om alla våra myndigheter, försäkringskassan, skatteverket, arbetsförmedlingen och migrationsverket. Det är ofantliga summor pengar att spara.

Domstolsverket: ”nödvändig kostnad för samhället”

Enhetschefen Annika Rojas Wiberg på Domstolsverket har inte läst motionen, men ställer sig frågande till tanken om att den enskilde skulle stå för kostnaden själv.

– I dag är det en samhällelig rättighet och där står staten för kostnaden. Man ska också ha i åtanke att en domstolsprocess ofta är en ensidig utövning av makt mot en enskild, och då är det mycket rättssäkerhetsgarantier kopplade till det, att man har rätt till försvarare och till exempel tolk. Det är en absolut nödvändig kostnad för samhället skulle jag säga för att upprätthålla kvalitén i domstolarna, säger hon.

Tidsgräns för kostnadsfri tolk

Anders Hansson tycker det bör vara tidsbestämt hur länge man ska få ha en kostnadsfri tolk.

– Naturligtvis är det beroende på den enskilde individen. Det kan finnas förutsättningar för att en lär sig snabbt och en annan inte lär sig alls lika fort. Det blir det svåra, var man ska dra den gränsen.

Var ska man dra den gränsen?

– Tre år tycker jag är en rimlig tid, vi har folk som lär sig svenska på ett år, en del tar det 18 månader för, en del på två. Vid tre år tycker jag att man bör ha lärt sig svenska.

Den 18 april fattar Riksdagen ett beslut om regeländringen ska godtas eller inte.

Fakta domstolstolkar

  • Det kostar inget för den enskilde att få tillgång till tolk i domstol. 
  • Domstolen betalar ersättning till tolken, det tas av allmänna medel. 
  • De allra flesta tolkar är frilansar, egenföretagare. 
  • Varje domstol anlitar sina tolkar, en del anlitas direkt och en del anlitas via en förmedling. Då tas även en förmedlingsavgift. 
  • Alla språk kostar lika. 
  • Varje år bestämmer Domstolsverket nivåer för arvode. 
  • Det finns fyra ersättningsnivåer, baserat på den utbildning tolken har. Den auktoriserade rättstolken har högst arvode.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.