Polisen i Stockholm bevakar 250 farliga personer

Publicerad

Ungefär en gång i månaden får polisregion Stockholm agera akut på larm om farliga personer. Det säger Per, som arbetar på polisens underrättelsetjänst med att göra riskbedömningar.
– Det kan handla om allt från människor med psykisk ohälsa till terrorister och skolskjutare, säger han till Veckans brott.

Efter attentatet mot två moskéer på Nya Zeeland där 50 människor sköts ihjäl, frågar sig många om det hade varit möjligt att upptäcka gärningsmannen i tid. Den misstänkte, 28-årige Brenton Tarrant, tycks av allt att döma ha agerat på egen hand. I det dokument som han lämnade efter sig hyllar han tidigare, ensamagerande gärningsmän som Anders Behring Breivik och Anton Lundin Pettersson som har det gemensamt att de gått under radarn och planerat sina dåd i hemlighet.

Den här typen av gärningsman anses vara den allra svåraste att upptäcka, men inom svensk polis finns det personal vars uppgift är att försöka göra riskbedömningar av farliga personer. Inom polisregion Stockholm har underrättelsetjänsten cirka 250 personer under bevakning.

– Med det menar vi dels ideologiskt motiverade personer som terrorister, men även människor med ett personligt hämndmotiv, så som skolskjutare. Eller personer med en psykiatrisk problembild. Vi tittar brett, säger Per som arbetar inom underrättelsetjänsten inom region Stockholm.

Agerar akut ungefär en gång i månaden

Vad gör ni konkret för att hitta de här farliga personerna?

– Vi tittar på personer utifrån kriterier som vi vet forskningsmässigt är relevanta. Det finns en mängd bedömningsmallar, till exempel Trap 18, Terrorist radicalization assessment protocol. Vi har tillgång till de polisiära systemen och kan se om personen är misstänkt eller dömd för brott. Det kanske finns förhör som man kan läsa. Vi tittar såklart även i underrättelsetjänstens databaser och samverkar med andra myndigheter, främst Säpo, säger Per.

Hur ofta händer det att varningslampan lyser rött och ni agerar akut?

– Det är ett antal gånger om året, ungefär en gång i månaden i region Stockholm.

”Svårt att mäta det som inte hänt”

Har ni stoppat någon från att begå ett dåd? 

– Det är en jättesvår fråga. Som med allt brottsförebyggande arbete är det svårt att mäta det som inte hänt. Vi tittar bredare än att förhindra terroristdåd. Det kan till exempel handla om att förhindra att någon tar sitt liv, eller begår ett allvarligt brott mot anhöriga. Det har vi säkert förhindrat, absolut. Men har vi förhindrat dåd liknande Drottninggatan? Det är mer tveksamt. 

Under 2017 fick underrättelsetjänsten i polisregion Stockholm ungefär 200 fall på sitt bord, varav man valde att sätta in någon form av åtgärd mot ungefär hälften.

Se Veckans brott om den misstänkte terroristen Brenton Tarrant och hur han passar in i riskbeteendet som polis och säkerhetstjänst letar efter.

Exempel på åtgärder mot farliga personer

Visa
  • Koppla in socialtjänsten eller psykiatrin samt se över personens sociala situation. 
  • Genomföra förutsättningslösa, hotreducerande samtal med polis.
  • Inleda förundersökning om det till exempel finns misstanke om olaga hot mot grupp.
  • Fysisk spaning.
  • Administrativa åtgärder, som till exempel att se över vapenlicens.
  • Diskret kontakt med säkerhetsavdelningen på personens arbetsplats.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer