I klippet: Catarina Segersten Larsson om skillnaderna i landstings- och regionpolitiken.

Valet 1991 blev en historisk vändpunkt för sjukvårdspolitiken i Värmland. För första gången styrdes nu landstinget av en borgerlig majoritet – med en kvinna på ordförandeposten.

Komplexa frågor

I dag har landstingen blivit regioner och i Värmland sitter nu tolv politiker på rådsposter. Det innebär att de får ett fast arvode från regionen varje månad för sitt politiska arbete.

– Ska man kunna ställa de rätta frågorna på riktigt, till administrationen och professionen, då måste man också kunna vad det handlar om och att sätta sig in i komplexa frågor är ganska tungt och ganska jobbigt, säger Catarina Segersten Larsson.

Upp till väljarna

Hur ser du på antalet regionråd som styr?

– Det blir ju väldigt lätt det, när man ska få ihop majoriteter, att alla ska ha sin del av kakan, säger hon.

Men, hon tycker att det är upp till väljarna att avgöra om tolv regionråd är för många.

– Tycker man inte att de gör ett bra jobb, då tycker man definitivt inte att det här är bra.

Vill se mer öppen debatt

Hon tycker att det har blivit ett längre avstånd mellan politikerna och väljarna idag, att mycket tid verkar läggas på långa sammanträden med dragningar och hon upplever att fler beslut fattas långt innan de kommer upp i fullmäktige. Kanske behövs det mer öppen debatt, resonerar hon.

– Då pratar jag inte pajkastning, utan debatt på riktigt. Vi kanske borde satsa lite mer tid på det, för jag tror det är bra för demokratin.