Sedan Jesper Östling avled 2015 har hans pappa Peter kämpat för att få till en förändring inom vården så att inte fler ska dö av överförskrivning.
Jesper hade i många år kämpat med tablettmissbruk och vårdades för sitt beroende på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Men i samband med att han gjorde illa ryggen fick han under loppet av en månad utskrivet nästan 1.600 oxikidontabletter av en läkare på en vårdcentral i Göteborg. Det fick Jespers missbruk att accelerera och kort därefter hittades han död.
Kan begära överprövning
Läkaren som skrev ut morfintabletterna har efter Jespers död fått allvarlig kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och han har inte längre kvar sin rätt att skriva ut narkotiska preparat.
Läkaren misstänktes initialt för vållande till annans död alternativ tjänstefel men får nu alltså ett strafföreläggande för två fall av framkallande av fara för annan.
– Jag hade i alla fall velat se ett åtal för vållande till annans död. Det känns lite cyniskt med framkallande av fara för annan. Jesper dog och det råder ingen tvekan om att det hade med tabletterna att göra. Jag får se om jag ska begära överprövning, säger han.
Vill se förändring
För Peter har det, vid sidan om sorgen efter hans son, varit en lång väntan och utdragen kamp.
– Det känns som ett erkännande att jag hade rätt. De har tagit två år på sig att komma fram till det jag redan visste.
Enligt Peter Östling handlar det dock inte bara om att Jesper ska få upprättelse utan om att få till en förändring inom vården.
– Det handlar inte om att skrämma läkare till att inte våga skriva ut tabletter. Det här var inget gränsfall. Vem som helst skulle veta bättre. Det är bara att läsa på tablettaskarna. Det är fullkomligt vansinnigt. Det ska inte kunna hända men det hände och det tillåts fortsätta hända.
”En signal till vården”
Peter berättar att han under resans gång blivit kontaktad av flera personer som vars anhöriga dött efter att fått utskrivet stora mängder smärtstillande. Han hoppas nu att uppmärksamheten kring domen ska ge resultat.
– Det är en stark signal. En stark signal till vården och till läkaren själv. Det är också en signal till läkare i allmänhet.