Arkivbild. Foto: SVT

Personalstyrkan viktig när anmälningarna blir fler

Uppdaterad
Publicerad

I flera av länets kommuner upplever man att orosanmälningarna ökar om barn och unga som misstänks fara illa. Då blir vikten av en stark personalstyrka en nyckel i frågan, det menar flera av de kommuner som SVT pratat med.

I veckan har SVT Nyheter Västerbotten berättat om socialtjänsten i Umeå kommun som anmält sig själva till Inspektionen för vård och omsorg efter att flera anmälningar om misstänkt våld mot barn blivit liggandes på hög. Enligt kommunen berodde det på personalbrist och en höst med hårt tryck.

Och flera av de kommuner som SVT pratat med under en rundringning upplever att anmälningarna blir fler.

– Överlag ökar benägenheten att göra orosanmälningar vilket är bra. Vi har haft en kraftig ökning sedan 2013. Vår tolkning av detta är att vi haft ett aktivt förhållningssätt och tryckt på att anmäla om man anar oro, säger Susanna Rolfsdotter, verksamhetschef på Individ- och familjeomsorgen, IFO, i Vilhelmina.

Personalstyrkan viktig

Men trots ökningen är ändå situationen hanterbar menar hon då man fått en stabil personalstyrka, vilket man inte alltid haft då man senast 2014 hade kris.

– Vi har klarat oss bra och vi håller tiderna. När det gäller misstankar så öppnar vi i de flesta fall utredning direkt. Vi har haft god personalstyrka och tagit hand om orosanmälningar.

Att fler väljer att anmäla är något som också märkts av i Skellefteå. Därför är personalfrågan en nyckel i sammanhanget menar Pär Åhdén som är chef för IFO i Skellefteå.

– Den senaste siffran är att av 100 anmälningar så gör vi 91 procent inom den tid som vi ska. Ibland tvingas vi vänta på uppgifter men över 90 procent utreder vi i tid och för mig är det ett kvalitetsmått, säger han.

”Orosanmälan blir aldrig liggande”

I Lycksele har man tydliga rutiner man jobbar efter. Enligt Lena Lindgren, enhetschef för individ- och familjeomsorgen, är personalfrågan viktig för att arbetet ska gå bra.

– Det handlar om att kunna rekrytera personal och att ha personal på plats, vi hinner med det vi ska göra, säger hon. 

Det visar sig då medianen för deras utredningstid är 96 dagar, riktlinjen som finns är fyra månader.

– Vi har ett högt tryck men de fantastiska medarbetare jag har gör ett jättejobb och vi ligger nog rätt bra till.

I Storuman har det varit svårt att rekrytera socionomer men det är inget som påverkar kommunens prioritering i frågan.

– Det har inte påverkat handläggningen av den här typen av ärenden. Vi arbetar utifrån en priolista där barnanmälan är högt prioriterat så en orosanmälan blir aldrig liggande, säger Rebecca Georgsson på IFO i Storuman.

Så gör du om du misstänker att ett barn far illa

• Inom flera yrkeskategorier har man anmälningsplikt när man misstänker att ett barn far illa. Men även som privatperson kan du göra en oroasanmälan till socialtjänsten.

• Anställda inom vissa myndigheter och verksamheter som berör barn och unga, exempelvis skola och hälso-sjukvård, är skyldiga enligt lag att anmäla om de misstänker att en person under 18 år far illa.

• Du som privatperson kan göra en orosanmälan. Då får man vända sig till socialkontoret i den stadsdel eller den kommun där barnet bor. Det finns inga krav på hur en anmälan ska se ut eller framföras.

• Vill man kan man vara anonym i sin anmälan, men det är bra att man lämnar ett telefonnummer där man kan nås, ifall socialtjänsten behöver ställa kompletterande frågor. Däremot behöver socialtjänsten inte berätta för den anmälde vem som har anmält.

Källa: Socialtjänsten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.