– I många kalla mordfall har polisen haft svårt att få in uppgifter från personer som är närstående både till offret och till den eller de misstänkta, säger Mikael Rying, polisens nationelle expert på så kallade kalla fall.

Polisen ska satsa även på kalla fall

Uppdaterad
Publicerad

Mordet på Eva Söderström i Kramfors 1987 som SVT granskat i veckan är ett av landets så kallade ”kalla fall” som det kommer att ges särskilda resurser till för att försöka klara upp.

Utredningar om så kallade cold cases, det vill säga ouppklarade mordfall, ska formaliseras och samordnas inom polisen enligt ett färskt inriktningsbeslut.

– Vi har omkring 500 kalla fall för närvarande, ouppklarade ärenden som gäller dödligt våld, säger Mikael Rying, kriminolog och chef för gruppen inom polisens Nationella operativa avdelning (NOA) som nu ska samordna kalla fallutredningarna i hela landet.

Eva-mordet i Kramfors

NOA har ersatt den tidigare rikskriminalen där mordkommissionen utredde mordfall över hela Sverige.

Länets äldsta cold case

Sedan preskriptionen för mord i Sverige togs bort den 1 juli 2010 så kommer ingen mordutredning från den 1 juli 1985 och framåt att läggas ner. Det betyder att dessa utredningar fortfarande är öppna och att möjlighet finns att kunna klara upp dem trots att det gått lång tid – om nya avgörande omständigheter kommer fram.

Det här har gjort att polisledningen nationellt beslutat att organisera och formalisera utredningar av så kallade kalla mordfall, för att inte högarna av olösta mordutredningar undan för undan ska växa.

Svårt att få in uppgifter

Mordet på 27-åriga Eva Söderström i Kramfors 1987 är Västernorrlands äldsta så kallade kalla mordfall och ett av de äldre i landet.

Eftersom utredningen formellt pågår fortfarande omfattas förundersökningsmaterialet ännu så länge av sekretess.

Gemensamt för många av de ouppklarade mordfallen i Sverige, däribland Evamordet, är att polisen har haft svårt att få in uppgifter från personer i både offrens och de misstänktas närhet.

Rädda

– Generellt kan det vara så att människor på mindre orter kan vara rädda för att berätta vad de vet för polisen. Det kan bero på att man kanske känner till och även är rädd för den misstänkte förövaren, det kan också vara så att man inte vill medverka till att personen döms för brottet om man känner personen i fråga, säger Mikael Rying.

När det gäller dödligt våld mot kvinnor: hur ofta finns gärningsmannen i offrets närhet i de fall som klarar upp?

– Det är fortfarande det vanligaste. I drygt hälften av fallen när det gäller mord på flickor och kvinnor är mördaren en närstående man, säger Mikael Rying.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Eva-mordet i Kramfors

Mer i ämnet