Lekyta på två kvadratmeter per barn – politikern om Västerås stads minsta förskolegård: ”Jättelitet”

Uppdaterad
Publicerad

Två kvadratmeter per barn – det är den yta som varje barn har att leka på utomhus på Västerås stads minsta förskolegård. Fem förskolor har mindre än tio kvadratmeter per barn.

– Det här är för litet för vad barn behöver, säger Solveig Nilsson (S), ordförande i förskolenämnden.

Västerås stad har gjort en kartläggning där man kollat på förskolornas friyta och resultatet visade att över hälften av förskolorna har för liten yta. Det enligt rekommendationer från Boverket.

Anledningen till att vissa förskolor har en mindre förskolegård än andra beror på olika saker, enligt Solveig Nilsson (S) – men ekonomin har inte varit en orsak menar hon.

– Vi ska ha så likvärdig förskola som möjligt, men det betyder inte att de behöver se lika ut. En anledning till att vissa förskolor har mindre gård har kanske handlat om att det är svårt att få tag på mark, förklarar hon.

Satsar miljoner – men inte på större gårdar

Vidare menar hon att det pågår en satsning från förskolenämnden om 5 miljoner per år på några förskolor. Men det gäller inte att göra förskolegården större.

– Tre till fyra förskolor ska göras om eller förbättras i år. Det är gårdar med liten yta, många barn och som har högt slitage. Vi kommer framöver titta på de som har minst yta, säger hon.

Förskolegårdarna med minst yta per barn

Vad är en friyta?

En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering samt ytor för lastning och lossning är otillgängliga för barnen och ingår därmed inte i friytan för lek och utevistelse.

Källa: Boverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.