Järvaskolan i Kista i nordvästra Stockholm är nystartad och skickade iväg sina första nior inför sommaren. Delaram Zamanian, 16, är en av dem och går nu på en gymnasieskola inne i stan. 

Men nu är hon tillbaka på sin högstadieskola kvällstid. Hon måste förbereda en presentation om segregationen i Stockholm. I stället för att sitta hemma får hon hjälp av läraren Leina Niklasson på Järvaskolan. I Delarams fall kan hon få hjälp av sin mamma, men många av barnen som går här har inte samma möjligheter.

– För första gången någonsin är föräldrarnas utbildningsnivå helt avgörande för hur det går för barnen i skolan. Och det är katastrof, säger Leina Niklasson.

Situationen kräver att hon gör sociala insatser som denna för att stötta barnen. 

– Jag tar gärna av min fritid för att hjälpa Delaram, för jag vet att hennes klasskompisar får det av sina föräldrar.

 Delaram tittar upp från sin dator.

– Jag går på en skola med mycket svenskar.

Har lyckats höja betygen

På Järvaskolan går över 200 elever. Många kommer från Husby, Tensta och Rinkeby, områden polisen bedömer som socialt utsatta med hög kriminalitet och lågt förtroende för myndigheterna.

Även om skolorna i Järvaområdet visat på bättre resultat sista åren har flera skolor fortfarande så många som fyra av tio elever som inte når gymnasiebehörighet.

På Järvaskolan har eleverna lyckats höja betygen och efter sommarskolan nådde 80 procent av alla nior gymnasiebehörighet. Det beror på ett målmedvetet arbete för att stötta både barn och deras föräldrar.

– Det är alltifrån att vi gör hembesök. Vi besöker alla nya elever som ska börja hos oss. Vi har helgskolor och lovskolor. Vi eftersträvar att etablera en relation med familjerna som stärker föräldrarnas föräldraskap och stärker det vuxna samarbetet i elevernas liv. Det här gör vi systematiskt, säger biträdande rektor Helya Riazat.

Vad ser ni för resultat?

– Den stora skillnaden blir att föräldrarna kan vara aktiva föräldrar och att vi ser dem som tillgångar, att vi ser dem som kompetenta föräldrar som bör och ska vara delaktiga i sina barns liv och utveckling.

Resultatet är lugnare, mer motiverade elever. Och bättre betyg. 

– Det hjälper dem att tro på sina drömmar. En elev som uppfattar att vi har höga förväntningar och att vi är beredda att stötta hen, kommer att vilja prestera.

Många hoppar av inför gymnasiet

Det är precis den här typen av åtgärder för att stärka elever och deras familjer inför gymnasiet som diskuteras i en rapport från Institutet för framtidsstudier. Enligt forskarna bakom rapporten är det just vid övergången till gymnasiet som många i kriminella miljöer i dag hoppar av skolan.

Men med rätt insatser skulle fler kunna fångas upp och fortsätta studera. Enligt Helya Riazat behöver samhällets institutioner kompensera för de lokala utmaningar som finns med familjer som lever i fattigdom och annan utsatthet. Även om det kräver okonventionella metoder som hembesök och läxhjälp på helger och lov.

– Vi som skola bör vara kompensatorisk institution. Om vi har barn vars föräldrar inte har alla verktyg som behövs för att stötta sina barn i den utvecklingen de önskar att de ska ha, så bör skolan ta vara på sin kompetens och roll för att erbjuda de möjligheterna, säger Helya Riazat.