Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I Tellusgruppen, den skolkoncern som Lotta Edholm satt i styrelsen för när hon utsågs till skolminister, tog ägaren utdelning från start när han långt tidigare tog över en förskola. Foto: Enno Ladwig/SVT

Skolminister Lotta Edholm (L): Extremt viktigt att vi får ny lagstiftning kring friskolor

Publicerad

Skolminister Lotta Edholm vill reglera friskoleföretagens vinstutdelning. Det har aldrig hänt tidigare sedan friskolereformen infördes för 30 år sedan.   

– Det viktigaste är elevernas rätt till utbildning, det är inte skolornas rätt till vinst eller rätt att verka, säger skolminister Lotta Edholm (L).  

Men den nuvarande regeringen har många och starka personkopplingar till friskolebranschen. Det gäller inte minst skolminister Lotta Edholm själv, som kom direkt från styrelserummet i börsnoterade skolkoncernen Tellusgruppen till Rosenbad. 

Och redan Lotta Edholms partikolleger i den förra alliansregeringen utlovade stopp för riskkapitalbolag i skolbranschen, och Socialdemokraterna har lovat stopp för vinstjakten sedan 2014, utan att något av det har blivit verklighet.  

Nu ska vinstutdelningen regleras på flera sätt. Det handlar om utdelningsbegränsning vid kvalitetsproblem, utdelningsstopp första åren vid start eller köp av skola, och återkrav av skolpeng om den visat sig användas till annat än skolverksamhet. Allt finns med i Tidöavtalet, och Lotta Edholm tänker nu utreda hur det kan genomföras, säger hon.  

Hör henne förklara hur hon trots sina egna kontakter i branschen tänker ge sig på vinstutdelning i friskolesektorn. 

Detta är skolpengen

Varje elev har en skolpeng som vandrar med eleven när den byter skola. Idag får fristående och kommunala skolor samma grundbelopp per elev från kommunens budget. Skolpengens belopp kan variera från kommun till kommun.

När friskolereformen infördes 1992 under Bildtregeringen fick friskolorna 85 procent av kommunens kostnad för en genomsnittlig elev. Då motiverades den lägre skolpengen med att kommunerna hade ett större ansvar att på kort tid erbjuda nyinflyttade elever platser och därför hade högre kostnader.

Under Perssonregeringen 1997 höjdes skolpengen till 100 procent, så friskolor och kommunala skolor fick likvärdig skolpeng för eleverna. Höjningen kom med skärpta krav på friskolorna om att vara öppna för alla, inte ta ut avgifter för skolundervisningen och att erbjuda likvärdig skolhälsovård som den kommunala skolan.

Förra året kom Riksrevisionen med en utredning om skolpengen, deras sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Utredningen föreslog att regeringen utreder en nationellt bestämd schablon till friskolorna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.