Theresa May sitter alltså kvar som partiledare och därmed också som premiärminister. Hon kan nu resa till det stundande EU-toppmötet i Bryssel med åtminstone något slags mandat för att försöka få till stånd ändringar i utträdesavtalet.

Men när en tredjedel av hennes egna parlamentariker röstar  emot henne visar resultatet på en djup splittring inom det konservativa partiet och ett fortsatt stort motstånd mot Mays brexitlinje. En tröst i sammanhanget kan vara att det enligt Torypartiets eget regelverk nu måste gå ett helt år innan Theresa May kan utmanas på nytt. 

Hur länge sitter May kvar?

Inför misstroendeomröstningen kom nyheten att Theresa May planerar att avgå före nästa val som är planerat att hållas 2022. Det ger May en möjlighet att fullfölja brexitprocessen innan hon kliver åt sidan. Beskedet ses som en eftergift åt de som var tveksamma till hur de skulle rösta men också åt alla hugade efterträdare och påverkade helt säkert utgången av misstroendeomröstningen.

Vad händer med Brexit?

Ett av Theresa Mays främsta argument för att få sitta kvar som partiledare var att brexit skulle försenas, att utträdesdatumet skulle behöva skjutas fram om hon röstades bort.  Hon har också varnat för att risken för en no deal, det vill säga att Storbritannien kraschar ut ur EU utan något avtal alls, skulle öka. Den taktiken tycks ha fungerat väl.

May kan nu sikta på att slutföra skilsmässan från EU. Men problemen med att få det brittiska parlamentet att godkänna utträdesavtalet har inte försvunnit. Och flera EU-ledare har gjort klart att de inte tänker förhandla om avtalet för att blidka Mays kritiker. Så det är en fortsatt tuff hinderbana som väntar Theresa May.