Analys: ”Noll dramatik. Noll ränta. Noll förändring.”

Publicerad
Analys ·

Noll dramatik. Noll ränta. Noll förändring. Det är vad det handlar om i Riksbankens räntebeslut i dag. Men trots den synbara tristessen i detta budskap hajade nog mer än en bolåntagare till. För med noll förändring menar Riksbanken inga räntehöjningar på hela tre år.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Låna på och tänk på annat. Det är vad Riksbanken egentligen säger till bolåntagarna nu. Ett besked som går på tvärs med precis allt som Riksbanken varnat för i ett decennium eller två. Bostadspriserna har stigit med raketfart i Sverige, likaså hushållens skuldsättning. Det är Riksbanken själv som banat vägen för denna eventuella bostadsbubbla genom att hålla räntorna extremt låga ända sedan finanskrisen.

Riksbanken har inte tyckt sig ha något val eftersom uppdraget är att hålla inflationen på två procent, och lägre inflation än så därmed behöver pareras med sänkta räntor.

Men riksbankschefen har gång på gång varnat för bostadsbubblan. Priserna föll visserligen – kontrollerat – i samband med att amorteringskravet infördes 2017 men sedan har de åter stretat uppåt.

”Panik på finansmarknaderna”

I början av coronakrisen, när världen mer eller mindre stoppades, blev det till en början panik på finansmarknaderna. Börserna rasade och kreditmarknaderna blev oroväckande tröga.

Djup kris i den riktiga världen, alltså för företag och hushåll, är illa nog, men når krisen finansmarknaderna blir det många gånger värre. Och bostadsmarknaden är central för stora delar av banksystemet – det var bostadsutlåning som utlöste hela den globala finanskrisen för drygt tio år sedan.

Så centralbankerna världen över började pumpa ut pengar i systemet för att kompensera för osäkerheten. Riksbanken beslöt bland annat att smörja utlåningen till företag, kommuner och bostäder genom att köpa obligationer.

Bostadsobligationer är bankernas sätt att få in de pengar som de lånar ut till bolånekunder. Sedan coronakrisen började har Riksbanken köpt bostadsobligationer för 140 miljarder kronor. På så sätt har risken med bostadsobligationer minskat och räntorna har kunnat hållas nere.

I slutändan betyder det lägre boräntor. Vilket också var meningen. Riksbanken ville helt enkelt göra allt för att undvika att coronakrisen skulle orsaka kollaps på bostadsmarknaden, med höga räntor, arbetslösa som inte kan betala räntor, och prisras som lämnar folk skuldsatta när de tvingats sälja.

Det verkar ha fungerat. Bostadsmarknaden har gått starkare än de flesta förväntat sig. Priserna ligger till och med högre än före coronakrisen.

Inte något prisras framöver

Riksbanken tror inte det blir något prisras framöver heller innan coronakrisen är över. Det är huvudscenariot i dagens penningpolitiska rapport. Det finns två scenarier till i rapporten: ett glädjescenario, och ett depp-scenario baserat på en andra våg av smittspridning. I det sistnämnda blir det fler konkurser och arbetslöshet på 12 procent. I det läget räknar Riksbanken med att bostadspriserna faller.

Men om det går som Riksbanken och de flesta andra tror mest på, då kommer inte priserna falla. Och då blir nästa fråga: Fungerade Riksbankens coronaåtgärder på bostadsmarknaden för bra?

Om det Riksbanken gjort med sina obligationsköp är att elda på bostadspriserna, kan de ta rejäl fart nu med det nya nästan-löftet om nollränta tre år framåt. Men – att den som ska ta nya bostadslån eller lägga om gamla kanske inte behöver tänka så mycket på Riksbankens räntebeslut, betyder inte att det är lugnt.

I stället gör man klokt i att hålla koll på resten av världen – det är ganska mycket som kan gå så pass fel att bostadsmarknaden här i Sverige också börjar skaka. Eller ens egen privatekonomi. Då är det bra med rimlig nivå på skulderna.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.