Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Analys: Trumps klimatexit ställer världen inför ett helt nytt läge

ANALYS · För fem år sedan hade det varit ett chockbesked att USA lämnar FN:s klimatavtal. I dag går meningarna vitt isär hur allvarligt det är. I värsta fall kommer USA:s betydande utsläpp leda till att jordens uppvärmning går snabbare, att fler länder struntar i Parisavtalet och att tusentals klimatflyktingar beger sig till Europa. I bästa fall fortsätter amerikanskt näringsliv sin satsning på grön energi och det blir ”business as usual”.

Efter veckor av antydningar så kom Donald Trumps besked. USA lämnar Parisavtalet, FN:s globala klimatavtal.

Med beskedet framstår USA som alltmer isolerat på den globala arenan. Genom att lämna Parisavtalet lämnar man också det alltmer intensiva globala samarbetet att få fram lönsamma gröna energikällor, satsningar som innebär betydande investeringschanser för näringslivet.

Därmed är det tre länder i världen som står utanför Parisavtalet – Syrien, Nicaragua och USA.

LÄS MER: Detta innehåller klimatavtalet

USA värsta miljöboven

Sedan nyheten läckte ut är det många ledare som försöker hålla god min och hävda att klimatarbetet kommer att fortsätta som om inget har hänt. Men det är naivt att att tro att man kan ignorera att världens supermakt överger klimatarbetet. Det kommer få ekonomiska, politiska och framförallt miljömässiga konsekvenser. USA släpper ut mest koldioxid av alla länder i världen efter Kina. Skulle USA upphöra upphöra med arbetet att sänka koldioxidutsläppen så drabbar det hela världen.

Donald Trump har kallat klimatförändringarna en bluff påhittad av Kina. Med avhoppet uppfyller han ett av sina vallöften, att markera att USA inte stödjer FN:s och världssamfundets diplomatiska ansträngningar att förhindra en uppvärmning av planeten. Han signalerar dessutom en storsatsning på att utvinna olja och kol i sitt arbete för ”America First”.

Det amerikanska TV-bolaget CBS har bett ett tjugotal forskare att analysera vilka konsekvenser USA:s beslut kommer att få.

– Om USA börjar sacka efter så kommer snaran att dras åt, säger klimatforskaren Michael Oppenheimer vid Princeton University, medförfattare till vetenskapstidskriften ”Climatic Change”.

Beräkningar visar att enbart koldioxidutsläppen från USA, om de inte minskar, kan leda till 0.3 graders global uppvärmning innan sekelskiftet. Det är ett betydande tillskott från ett enda land, och alarmerande då forskarnas rekommendationer är att den globala uppvärmningen inte får överstiga två grader.

LÄS MER: Uppgifter: USA planerar att lämna Parisavtalet

Risk för att avtalet undermineras

Nu kommer krismöten att avlösa varandra. Med USA försvinner den enskilt största finansiären av FN:s klimatarbete, något som omedelbart kommer drabba de fattigaste länderna. Hur ska FN få fram de pengarna?

Ett annat orosmoln är om fler länder kommer att följa USA:s exempel och lämna Parisavtalet. Risken är att utvecklingsländer som Indien, Brasilien eller Sydafrika överger sina klimatlöften om världens rikaste land visar att de tänker strunta i klimathotet. Utvecklingsländer är väl medvetna om att USA har en historisk skuld till de pågående klimatförändringarna, orsakade av utsläppen under deras industrialisering. Det är dessutom långt dyrare och svårare för nyligen industrialiserade länder som Indien att ställa om till förnyelsebar energi än för mogna, post-industriella länder som USA, som kan satsa på nya jobb inom IT-, och tjänstesektorn.

Världen står inför ett helt nytt läge i de komplicerade klimatförhandlingarna. När USA lämnar så skyndar världens ledare att bedyra att de står fast vid Parisavtalet. Men alla vet att Parisavtalet är undermåligt eftersom det bygger på frivilliga löften utan straff för den som bryter mot dem. De löften länder hittills gjort om utsläppsminskningar är otillräckliga och räcker inte för att klara målet att hindra mer än två graders uppvärmning av jorden. Om de amerikanska utsläppen ökar så är det globala miljömålet än mer fjärran. Därmed accelererar de klimatförändringarna som smältande isar i Arktis, torka, stormar och havsnivåhöjningar.

LÄS MER: Trump avvecklar miljölagar

USA kan drabbas av klimatskatt

För de hårt pressade klimatdiplomaterna gäller nu att få ny energi i Parisavtalet. Nästa avstämning ska ske 2018, och då behöver världens länder skärpa sina åtaganden för att förhindra uppvärmningen.

Samarbetet mellan de två länder som gjorde Parisavtalet möjligt, USA och Kina, har upphört. Men Kina storsatsar på övergången till rena energikällor, drivna av sina enorma miljöproblem men också för att man ser betydande chanser till storvinster för sina fabriker som satsar på elbilar och solceller.

– Kina och EU går nu samman för att se till att Parisavtalet blir verklighet och snabba på övergången till rena energikällor, sa EUs klimatkommissionär Miguel Arias Canete.

I EU har flera ledare diskuterat möjligheten att importerade amerikanska varor ska drabbas av en klimatskatt, det vill säga ett straff för att varor tillverkas utan hänsyn till de pågående klimatförändringarna. 

LÄS MER: EU-ordföranden: Trump förstår inte Parisavtalets villkor

Trump bryter Obamas trend

Efter att USA i årtionden varit en motvillig part i de globala klimatförhandlingarna ändrades allt när Barack Obama blev president. Hans och utrikesminister John Kerrys personliga engagemang gjorde att USA steg fram och tog en moralisk ledarroll.

Under president Obamas åtta år vid makten började USA:s utsläppskurva att peka nedåt. Den stora frågan är nu om amerikanska delstater och de företag som förbundit sig att gå över till förnyelsebara energikällor kommer att förbli sina ambitioner trogna. I så fall kan omställningen av USA:s energiförsörjning bort från olja och kol, mot naturgas, vind-och solkraft att fortsätta, drivet av att elpriset för naturgas och vindkraft idag är konkurrenskraftigt.

Mot detta talar att den nya administrationen i Vita Huset inlett en kraftfull omsvängning av energipolitiken. Donald Trump storsatsar på olja-, och kolkraft. Han har utfärdat en presidentorder om att avskaffa Clean Power Act, en av de lagliga bedrifter Obama var mest nöjd med och som tvingar kolkraftverk att sänka sina koldioxidutsläpp. Trump har också lovat frysa bidrag till gröna energikällor och har legaliserat projektering av olja och kol på allmän mark. Det öppnar för en tvekamp mellan de kommersiella intressen som nu ser en gyllene chans att börja bryta kol och pumpa upp nya oljereserver.

LÄS MER: Här river Trump upp Obamas klimatpolitik

Klimatarbetet fortsätter i flera delstater

Det blir också ett avgörande test för hur kommersiellt gångbara de förnyelsebara energikällorna är. Skulle Texas ha satsat så stort på vindkraft som de gjort om de inte fått statliga subventioner?

Många amerikanska delstater fortsätter med sitt klimatarbete oavsett Trumps satsning på olja-och kol. Ledande är Kalifornien som tagit initiativet till ”Under2 Coalition” (under två graders uppvärmning), ett globalt samarbete bland länder som vill gå längre i sitt klimatansvar än Parisavtalet. Sverige slöt i april veckor ett samarbetsavtal med Kalifornien för att samarbeta kring forskning och näringsliv inom klimatområdet. Enligt klimatminister Isabella Lövin är avtal med progressiva delstater som Kalifornien vägen framåt.

LÄS MER: Trumpväljare gläds inför klimatbesked

Fler klimatflyktingar en effekt

Med sin exit från klimatavtalet försvinner t ex en fjärdedel av pengarna till FN:s gröna klimatfonder; pengar som ska gå till att hjälpa de fattigaste länderna i Afrika att anpassa sig till klimatförändringarna. I takt med att delar av Afrika blir obrukbara kommer alltfler människor att bege sig på flykt. Många är för fattiga för att bege sig norrut och blir regionala klimatflyktingar. Men UNHCR varnar för att flyktingströmmarna över Medelhavet kommer att öka i takt med att desperata människor söker en utkomst. Bland annat Liberia hade ansökt om pengar för att bygga en mur i huvudstaden Monrovia som skydd mot de pågående havsnivåhöjningarna. Redan nu störtar hus i slummen ner i havet.

De pengar som Trump sparar in på att frysa sina bidrag till FN ska istället gå till att bygga en annan mur, har han lovat; muren mot Mexiko.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

USA lämnar klimatavtalet

Mer i ämnet