Människor som lever nära Ukrainas östra gräns får gå i timtal i vinterkylan för att nå staden Lugansk, som nu kontrolleras av ryskstödda separatister. Foto: DR/SVT

De lever mitt i kriget i östra Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

Kriget i östra Ukraina är Europas bortglömda krig. På sistone har det eskalerat igen. Mitt i striderna bor barnfamiljer och gamla, som försöker få livet att fungera trots skräck, bitande kyla och brist på i stort sett allt.

Kriget har pågått i snart tre år. På sistone har konflikten mellan den ukrainska armén och de ryskstödda separatisterna trappats upp.

Området kring frontlinjen kallas ibland för den grå zonen. Här bor Anatolij och Svetlana Musjitjenko. Till skillnad från många av deras grannar har de valt att stanna kvar i regeringskontrollerade Stanitsja Luganska, precis vid fronten. De vill inte ge sig av. De säger att de vet att de aldrig skulle komma tillbaka.

Agenda

De vill inte heller lämna sina far- och morföräldrar, som utan Anatolij och Svetlana skulle vara helt utlämnade åt sig själva.

Hjälper äldre att klara sig

Båda arbetar som frivilliga åt en hjälporganisation, framförallt med att se till så att de äldre klarar sig. En av dem är Anna Kuzminitjna, som bor med sitt barnbarn. Hennes tak och fönster sprängdes sönder av en granat och hon har fått hjälp med att laga dem. Hon har även fått ved från hjälporganisationen.

– Här är tyst på dagarna, men beskjutningen pågår hela nätterna. Den kommer från stridsvagnar, kanoner och jag vet inte vad, säger Anna.

Anatolij och Svetlana har två barn, 12-åriga Jevgenij bor kvar hemma hos sina föräldrar medan 20-åriga dottern Anna läser på universitetet i närliggande staden Lugansk, som nu kontrolleras av ryskstödda separatister. Den ligger bara några kilometer bort – men på andra sidan frontlinjen.

Anatolij och Svetlana Musjitjenko har valt att stanna kvar i östra Ukraina trots att kriget är nära inpå. Foto: DR/SVT

Den enda bron blev bombad

En sönderbombad bro är det enda i området som kopplar samman det regeringskontrollerade Ukraina och den av separatisterna utropade republiken Lugansk.  

Det är två år sedan bron bombades sönder men ingen vill ta ansvar för att reparera den. I stället får folk ta sig fram bäst det går i den 20-gradiga kylan på sin väg att hämta ut pension eller träffa släkt och familj som finns på motsatta sidan. De kan få köa i timmar för att komma över.

– Det är inte pengar som saknas utan viljan att få det gjort. Inte bland vanligt folk men hos dem som bestämmer. Det här skulle gå att lösa, säger Lars Jensen, fredsobservatör för OSSE.

Uppemot 10.000 har dödats

Konflikten bröt ut 2014, när ryskstödda separatister ville bryta sig loss från Ukraina och utropade de båda folkrepublikerna Donetsk och Lugansk. Sedan dess har striderna krävt upp mot 10.000 människoliv. Det görs konstant brott mot överenskomna vapenvilor.

De senaste veckorna har det dessutom varit värre än på länge. Konflikten har eskalerat och mer än 40 personer har mist livet.

Också för familjen Musjitjenko har döden kommit nära. De berättar om när dottern Anna sånär träffades av en granat. Innan bron bombades sönder körde minibussar mellan universitetet och hembyn. Anna satt i en buss när en granat slog ned.

Dottern träffades av granatsplitter

– Bussen hade stoppats för en id-kontroll och i samma ögonblick slog granaten ner. Det var en direktträff på en bil som tog den värsta smällen. En man dödades. Vår dotter och fyra eller fem andra personer stod runtom bilen träffades av granatsplitter, säger Svetlana.

De lever på det som de kan odla i sin köksträdgård och de pengar som Svetlana drar in på strötimmar i en lokal matbutik. Många som bor här vid fronten är beroende av hjälpsändningar med mat, mediciner och bränsle.

– Vi behöver all hjälp vi kan få, säger Anatolij.

Reportage från DR – Horisont berarbetat för Agenda. Se en längre version i Agenda söndag 12 februari kl 21.15 i SVT2 och SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Agenda

Mer i ämnet