Presidenten hade trappat upp redan innan han talade. Det skedde på Twitter, naturligtvis, och handlade om Bidens planer på att stjäla röster. Twitter varnade för vilseledande budskap från presidenten. Men det är på flera sätt i stället Trumps sista vallöfte på Twitter som säger mest om Trump, valet och USA.
”The economy, stupid”. Uttrycket beskriver vad som avgör amerikanska val, nämligen ekonomin. Det kommer från en valkampanj i ett annat årtusende – Bill Clintons – men det gäller tydligen fortfarande. Trots skräcken för corona och den hetsiga striden om munskydd blev återigen ekonomin den viktigaste valfrågan enligt undersökningar
Och Donald Trump tog det till en helt ny nivå när han, framåt eftermiddagen på valdagen, östkusttid, förkunnade på Twitter att
”Next year will be the GREATEST ECONOMIC YEAR in American History!”
”fastest rate EVER”
Hans påstående att ekonomin växer med 33,1 procent – ”fastest rate EVER”, fick ingen varning från Twitter. Och det stämmer ju i en väldigt begränsad mening: ekonomin sjönk ungefär lika mycket i våras när landet coronastängde . Den nya siffran, nästan lika mycket upp igen, speglar att landet har öppnat igen.
Ändå är hela påståendet naturligtvis gravt vilseledande som underlag för väljarnas bedömning av, 1: Hur har ekonomin gått under Trump och 2: Hur kommer ekonomin gå framöver med Trump som president?
Det har gått bra för USAs ekonomi som helhet under Trump, tills viruset slog till. Arbetslösheten hann sjunka till den lägsta nivån sedan 1960-talet. 3,5 procent. Många väljare i rostbältet tackar Trump för jobb och mer i plånboken. Många företag har vunnit på skattesänkningarna.
Och börsen har länge hoppats på Trumpseger.
Men det säger inte allt. Såren har inte läkt sedan finanskrisen. Det var då många amerikaner för första gången fick uppleva att det blev svårt att hitta nytt jobb om man blev arbetslös. Och framförallt svårt med jobb man kan leva på.
Den krisen fick statsskulden att skena. Sedan kom Trump, med sina skattesänkningar som fick statsskulden att stiga ytterligare. Och nu, i coronakrisen, nya räddningspaket och ännu större statsskuld.
Fler har blivit riktigt rika och fler har blivit riktigt fattiga. Det kan skapa så stora spänningar i samhället att det är dåligt även för den ekonomiska utvecklingen, visar alltmer forskning.
Det är också en del i bedömningen av fråga två, hur det ska gå med ekonomin framöver.
Förhållandet till Kina
En annan är förhållandet till Kina. Att sätta amerikanska jobb och företag först och bekriga Kina med tullar och annat har säkerligen räddat vissa jobb, men det är en grundläggande osäkerhetsfaktor och hämsko på den globala ekonomin – som också USA är beroende av.
Oljan är också viktig. Men det är en komplex fråga. Bevara oljeindustrin kan vara kortsiktigt bra för jobben, men med tanke på klimatomställningen kanske inte bra på sikt.
Oavsett vem som vinner så kommer coronakrisen härja i ekonomin nästa år också, och oavsett vem som vinner lär det komma stödpaket, som ändå inte hjälper fullt ut.
Och oavsett vem som vinner kommer ett krig i domstol om valet vara dåliga nyheter för ekonomin, och sannolikt också för börsen. Och det ter sig helt uteslutet att nästa år kommer bli ”The GREATEST ECONOMIC YEAR in American History