Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s klimatkorrespondent reder ut varför EU vill implementera ytterligare ett klimatmål. Foto: SVT

EU:s nya klimatmål: 90 procent mindre utsläpp till 2040

Uppdaterad
Publicerad

Vägen till EU:s klimatmål år 2050 anses gå för långsamt och därmed har EU-kommissionen nu lagt fram ännu ett delmål för 2040.

– Det är en kapplöpning mot tiden, säger Erika Bjerström, SVT:s klimatkorrespondent.

Det nya klimatmålet handlar om en utsläppsminskning till år 2040 med 90 procent jämfört med 1990. Det är en del av politiken för att nå det redan fastslagna slutmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050.

Än så länge är klimatmålet bara en rekommendation – själva förslaget och fler detaljer om hur det ska gå till kommer först när en ny EU-kommission finns på plats efter EU-valet.

Ändringar efter protester

Samtidigt som EU presenterar klimatmålet har ilskna bondeprotester brutit ut runt om i Europa. Kritiken berör bland annat vad de anser är orättvis konkurrens och långtgående klimatlagstiftningar. Protesterna har redan fått EU-kommissionen att utlova ändringar. Till exempel drar de tillbaka förslaget om att halvera mängden bekämpningsmedel i jordbruket till år 2030.

Men det finns även kritiker som menar att EU borde gå längre. I EU-parlamentet kräver både liberaler och socialdemokrater en målsättning om utsläppsminskningar till 2040 på 95 procent, snarare än 90.

Kommissionen ville gå längre

Enligt läckta dokument hade EU-kommissionen dock tänkt gå längre, där de bland annat ville förbjuda fossila subventioner och att jordbruket minskar utsläppet av metangas.

– Men det vågar man inte. Man lägger fram det här förslaget väl vetandes att EU:s klimatpolitik jobbar i motvind – missnöjet växer, säger Erika Bjerström.

EU:s nya klimatmål kan riskera en form av kulturkrig i Europa om klimatpolitiken, menar Erika Bjerström.

– Det handlar ytterst om ekonomi, fördelningsfrågor och hur vi ska leva i EU.

Påverkar kommande EU-valet

I specifikt Nederländerna och Tyskland, som varit pionjärer inom klimatpolitiken, finns det en växande kritik om att politiken varit för dyr och ineffektiv.

I det kommande EU-valet finns det ytterkantspartier som har sagt att de kommer göra klimatpolitiken till sin huvudfråga – partier som väntas gå framåt i valet.

– Skulle de här partierna få tillräckligt med mandat efter valet kan vi se en situation där EU börjar riva upp klimatlagar.

EU:s klimatmål

EU siktar på noll nettoutsläpp av växthusgaser (klimatneutralitet) till år 2050.

Till år 2030 ska utsläppen kapas med 55 procent, jämfört med 1990 års nivåer. Det ska nås med hjälp av det stora lagstiftningspaket ”Fit for 55”.

Kommissionen ska enligt klimatlagen senast första halvåret 2024 lämna förslag på nya klimatmål för EU för år 2040.

(TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.