Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Professor Matthew Kroenig vid Georgetown-universitetet förklarar skillnaden mellan Trump och Bidens säkerhetspolitik. Foto: SVT, USA:s försvarsdepartement Visa alla (3)
Visa alla (3)

Experten: Så kommer svensk säkerhetspolitik påverkas av USA:s blivande president

Uppdaterad
Publicerad

Svensk säkerhet påverkas av vem som svär president-eden i januari 2021. Men vad är skillnaden mellan Trump och Biden? Experten  och tidigare Pentagon-anställde Matthew Kroenig vid Georgetown-universitetet i Washington reder ut.

Den ”transatlantiska relationen” har stor betydelse för Sveriges försvarsplanering och statsminister Stefan Löfven (S) gjorde en tydlig ändring i sin regeringsförklaring hösten 2019.

Den tidigare formuleringen ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato” ändrades till: ”Den transatlantiska relationen är central för Sveriges och Europas säkerhet och välstånd”.

Det innebär i praktiken att USA:s president, som också är överbefälhavare för de militära styrkorna, har stor säkerhetspolitisk betydelse för Sverige.

Statsminister Stefan Löfven (S) läser upp sin regeringsförklaring i plenisalen i riksdagshuset i samband med riksmötets öppnande. Foto: Henrik Montgomery, TT 10 september 2019

– Jag tror att en eventuell Biden-administration kommer att ha en större benägenhet att återupprätta och stärka förbindelserna med traditionella allierade, inklusive Sverige, säger professor Matthew Kroenig vid Georgetown-universitetet i Washington.

Han fortsätter:

– Trump-administrationen har, som vi har sett, varit likgiltigare inför, ibland till och med fientlig, mot sina allierade.

Republikansk rådgivare

Matthew Kroenig har arbetat i försvarshögkvarteret Pentagon under flera presidenter och var rådgivare till Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney år 2012 då Barack Obama vann.

Kroenig anser att Trump-administrationens säkerhetspolitik gentemot Östersjö-området ger ett ”schizofrent” intryck.

– Presidenten uttalar sig välvilligt om Ryssland medan hans administration i själva verket driver en ganska hård linje i fråga om försvarsutgifter.

Han fortsätter:

– Biden kommer nog att ha en mer traditionell inställning och ta strid med Ryssland på vissa områden men strävar efter att ingå avtal när det gäller vapenkontroll och andra frågor där man har gemensamma intressen, säger Matthew Kroenig som också är verksam vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

FOI: Otydlig Trump

Den säkerhetspolitiske experten Niklas Granholm vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, instämmer i analysen av Matthew Kroening och tillägger:

– Med Biden skulle vi få en mer förutsägbar och rationell amerikansk administration.

Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Foto: SVT

Det finns emellertid flera otydligheter för närvarande, anser han.

– På den praktiska militära nivån ökar USA sin militära närvaro i Europa på olika sätt, men på den strategiska och politiska nivån är det otydligt vad man vill göra när det gäller organisationer och stater som till exempel Tyskland och Nato, säger forskningsledare Niklas Granholm.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer