Endast 21 personer ur gisslan tros fortfarande vara vid liv. Redan i förra veckan antydde Benjamin Netanyahus fru Sara att färre än 24 personer i gisslan lever. Några dagar senare sa Donald Trump samma sak. 24 har varit den officiella siffran för levande gisslan hittills. I veckan bekräftade Benjamin Netanyahu att det är oklart om tre av de 24 fortfarande är vid liv.

Nu säger en tjänsteman med insyn i situationen till Times of Israel att det handlar om två utländska gisslan och en israel som man inte fått några livstecken från sedan kort efter 7 oktober 2023.

Totalt finns 59 gisslan kvar i Gaza. 35 av dem är bekräftat döda, av de 35 är tre inte israeliska medborgare.

I fredags attackerades hjälpfartyget Conscience, som ingår i en internationell konvoj med hjälp till Gaza, med en misstänkt drönare i internationella vatten utanför Malta.

Ombord skulle bland andra svenska aktivister ha funnits – däribland Andrew från Karlstad.

Israel har riktat nya attacker mot södra Libanon, uppger statliga libanesiska NNA.

Torsdagens attacker träffade Nabatiyeh-regionen i södra Libanon, ungefär en mil från den israeliska gränsen. Israel ska ha bedrivit omfattande beskjutning i två omgångar.

Enligt nyhetsbyrån NNA orsakade de enorma explosionerna ”terror och panik” bland de boende.

Israels militär bekräftar i ett uttalande att armén attackerat södra Libanon.

Attackerna från Israel är de senaste i en lång rad mot Hizbollah i Libanon, trots att det sedan den 27 november formellt råder vapenvila mellan parterna. (TT)

När Aya Alskafis dotter Jenan föddes vägde hon 2,6 kg, fyra månader senare vägde hon 2,8 kg. En dag hittade Aya henne död.

– Hon dog tjugo gånger varje dag, säger Aya.

Israel har blockerat nödhjälpen till Gaza i två månader. Många biståndsorganisationer har upprepande gånger sagt att det råder stor brist på mat i remsan och att människor svälter ihjäl.

Najwa Arams fem månader gamla dotter Suwar lever fortfarande. Hon vägde en gång 4 kg, men föll till 2,5 kg.

– Hon ammade men kunde inte bli mätt. Hon slutade för att det inte fanns något för mig att äta. Hon blev undernärd på grund av mig.

Se Aya Alskafi och Najwa Aram berätta om sina döttrar i klippet ovan.

World Central Kitchen (WCK) arbetar med att bistå med måltider vid humanitära kriser. Nu skriver organisationen på X att de inte längre kan baka bröd eller servera måltider i Gaza. I inlägget skriver WCK att 130 miljoner måltider och 26 miljoner brödlimpor har levererats de senaste 18 månaderna.

Organisationen hänvisar till bristen på varor.

Sedan i mars har Israel blockerat biståndsleveranser från att komma in i Gaza. Hård kritik har riktats mot Israel för att få landet att lyfta blockaden. Israel säger å sin sida att för mycket av biståndsmaterialet tidigare har hamnat i terrorklassade Hamas händer.

USA och Israel har diskuterat om Washington kan leda en temporär administration i Gaza efter kriget, skriver Times of Israel och hänvisar till fem anonyma källor.

Tanken är att amerikanska tjänstemän ska kontrollera Gaza med stöd av palestinska representanter tills området demilitariserats och stabiliserats. Sedan skulle styret lämnas över till en palestinsk administration, enligt källorna. Det finns dock ingen plan för hur lång övergångsperioden kan bli.

Källorna jämför förslaget med USA:s inblandning i Iraks styre 2003. Styret lämnade över makten 2004 till en irakisk interimsregering.

Israels militär (IDF) har tidigare kommunicerat att frisläppandet av gisslan är arméns främsta mål. Men det verkar inte stämma enligt ett internt dokument som tidningen Haaretz tagit del utav. I dokumentet anges militärens mål för en planerad offensiv i Gaza.

Frisläppandet av gisslan hamnar på sjätte och sista plats över listan av mål, enligt Times of Israel. Samtidigt påpekar tidningen att listan använder ordet ”fångar” istället för ”gisslan”.

IDF har inte kommenterat tidningarnas publiceringar.

Benelux-länderna driver på för tuffare EU-tag mot Israel på grund av utvecklingen i Gaza.

Nederländernas utrikesminister Caspar Veldkamp har krävt en översyn av unionens så kallade associationsavtal med Israel.

– Vi ser att blockaden mot humanitär hjälp fortsätter och också ny utveckling med beslut från Israels säkerhetskabinett om att öka krigsansträngningarna. Det är inget vi kan tåla, säger Veldkamp.

Hans kollega från Belgien är ännu skarpare.

– Att som krigsstrategi skära av tillgången till humanitär hjälp, mat, hälsovård, el och vatten är fullständigt oacceptabelt, säger socialkonservative utrikesministern Maxime Prévot. (TT)