Den dödliga kraschen inträffade i juli 2014. Malaysia Airlines-planet hade lyft från Amsterdam för att flyga till Kuala Lumpur i Malaysia. Ombord fanns 298 människor. När planet flugit över nästan hela det konflikthärjade Ukraina och skulle fortsätta på sin väg mot Asien försvann det plötsligt från flygradarn och snart stod det klart att det kraschat och att ingen ombord hade överlevt.
Misstanken väcktes att planet blivit nedskjutet och en internationell utredning startade, ledd av Nederländerna.
Utredarna presenterade 2015 uppgifter att flygplanet träffats av en rysktillverkad BUK-robot. Senare kunde man visa att roboten hade förts in i Ukraina från Ryssland och avfyrats från ett område som kontrollerades av proryska separatister i den självutnämnda Folkrepubliken Donetsk (DPR). Ytterligare ett och ett halvt år senare sade utredarna att missilsystemet tillhörde en rysk brigad.
”Ryssland skyldiga”
Både Nederländerna och Australien gick då ut med att de ansåg Ryssland skyldiga till det som skett.
Men Ryssland förnekar inblandning.
– Vi har hela tiden ifrågasatt hur objektivt utredningsgruppens arbete egentligen är, eftersom vi nekats chans att delta i det, sade Kremls talesman Dmitrij Peskov till nyhetsbyrån AFP i början av mars.
När rättegången nu är i gång i en högsäkerhetsdomstol utanför Amsterdam är hoppet stort bland de anhöriga, som demonstrerat och i många år krävt rättvisa.
– Vi kommer att få höra vad som hände, varför det hände och vilken roll den ryska staten spelat. Jag hoppas – nej, jag är övertygad om – att vi kommer att få de svar som vi saknat i fem och ett halvt år, säger Piet Ploeg, ordförande i de anhörigas stiftelse, till AFP.
Åtalade i sin frånvaro
I juni förra året åtalades fyra män för mord på de 298 passagerarna. Det är tre ryssar och en ukrainsk medborgare, alla med kopplingar till separatistrebeller i östra Ukraina.
Bland bevisen mot männen finns bland annat telefonsamtal som visar på kopplingar mellan de åtalade männen och den ryska presidenten Vladimir Putin. Men trots att internationella beslut om gripande utfärdats är de åtalade inte på plats vid rättegången. Varken Ryssland eller Ukraina lämnar ut medborgare till rättsprocesser i andra länder.
Om männen döms riskerar de fängelsestraff på mellan 30 år och livstid och böter på upp till motsvarande en miljon kronor.