Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Basijmilisen består av friviliiga rekryter och tillhör det Islamiska revolutionsgardet. Foto: Vahid Salemi/AP

Irans milis skyddar regimen: ”De slår för att döda”

Uppdaterad
Publicerad

De beskrivs som fanatiker. Basijmilisen tillhör Irans mäktiga revolutionsgarde som bildades för att skydda den islamiska revolutionen. Resultatet syns på gatorna, där demonstranter slås ned med brutalt övervåld.

När Islamiska revolutionsgardet bildades i Iran strax efter den islamiska revolutionen 1979 var det för att skydda det nya religiösa statsskicket från eventuella kuppförsök, särskilt från Irans nationella armé. Det är också hos den religiösa regimen lojaliteten ligger, inte hos det iranska folket.

Under revolutionsgardets paraply finns den så kallade Basijmilisen, som består av frivilliga rekryter som vid sidan av sina vanliga arbeten står redo att försvara den islamiska republiken. Det är de som syns i flera av de filmklipp som sprids från Iran, där demonstranter hänsynslöst attackeras med batonger, elchockspistoler och ibland även skarpa skott. De som rekryteras till milisen är ofta fattiga personer som med löften om högre levnadsstandard lyder order till punkt och pricka.

Protester i Iran

– De flesta är faktiskt fanatiker, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Uppsala universitet, som arbetade vid iranska UD året efter revolutionen och på Irans ambassad i Stockholm efter det.

Med en åldrande Khamenei anses revolutionsgardet spela en ännu viktigare roll för att diktaturen ska överleva ett maktskifte.

– De slår för att döda.

Basijmilisen finns överallt i det iranska samhället. Medlemmarna arbetar på departement, myndigheter och även i skolor, och att ansluta sig innebär ofta goda karriärmöjligheter vid sidan av.

Mer våld ju mer protester

Protester har alltid förekommit i Iran. Men de senaste åren har de brutit ut allt oftare, och engagerat fler människor. Resultatet har blivit ännu mer våld från regimen. 2019, när stora demonstrationer anordnades till följd av kraftigt höjda bränslepriser, ströps internet. När kommunikationen med omvärlden återupptogs stod det klart att en massaker ägt rum. Människorättsorganisationen Amnesty kunde dokumentera 321 dödsfall, men enligt flera källor i den iranska regeringen var det verkliga antalet offer cirka 1 500 – ett större antal än vid tidigare protester.

– Folket blir allt modigare. Då slår regimen ned med större brutalitet, säger Arvin Khoshnood, Irankännare knuten till Lunds universitet.

Han jämför Basijmilisens taktik med den som terrorgruppen IS tog till i Syrien och Irak, där bestialiskt våld användes för att skrämma motståndarna.

Än så länge verkar inte medlemmar ur revolutionsgardets ursprungliga markstyrkor, som är heltidsanställda, ha kallats in mot protesterna i Iran. Om det sker väntas situationen eskalera ytterligare.

– Oavsett vad som händer, även om det blir ett regimskifte, så kommer det inte ske utan väldigt många offer, säger Said Mahmoudi.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Protester i Iran

Mer i ämnet